handläggningstider
Skriftlig fråga 2001/02:102 av Eberstein, Susanne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-10-23
- Anmäld
- 2001-10-30
- Besvarad
- 2001-10-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 oktober
Fråga 2001/02:102
av Susanne Eberstein (s) till justitieminister Thomas Bodström om handläggningstiderEnligt tidningsuppgifter ska en känd journalist, som dömts till 1,5 års fängelse, få vänta drygt ett år på att få sin dom prövad i hovrätten. Detta kan inte anses vara rimligt i en rättsstat.
Med anledning härav vill jag fråga justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för att förkorta handläggningstiderna inom rättsväsendet.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:102 besvarad av
den 31 oktober
Svar på fråga 2001/02:102 om handläggningstider
Justitieminister Thomas Bodström
Susanne Eberstein har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förkorta handläggningstiderna inom rättsväsendet.
Jag vill inledningsvis framhålla att jag inte kan kommentera det enskilda fall som Susanne Ebersteins fråga tar sin utgångspunkt i.
Att korta handläggningstiderna i domstol och hos rättsväsendets myndigheter i övrigt är en högt prioriterad fråga för regeringen. För den som utsatts för ett brott är det viktigt att samhället reagerar snabbt. Även för den tilltalade kan det vara viktigt att undvika onödig tidsutdräkt innan dom och en eventuell verkställighet. Det är givetvis viktigt att brottsutredningen kan bedrivas snabbt och effektivt också från andra utgångspunkter, exempelvis för ett vittnes möjlighet att minnas och återge vad som hänt. Över huvud taget är det ett grundläggande rättssäkerhetskrav att den som av någon anledning vänder sig till en domstol också får sin sak prövad med högt ställda krav på kvalitet och effektivitet.
Regeringen ställer också genomgående höga krav på polis, åklagare och domstolar när det gäller rättssäkerhet, effektivitet och särskilt genomströmningstid. Bl.a. föreskriver regeringen i regleringsbrevet för polisväsendet att tiden mellan brottsanmälan och slutredovisning ska bli kortare.
Regeringen har i budgetpropositionen tillfört polisväsendet 605 miljoner kronor för nästa år. Sammantaget har polisens anslag höjts med nära 2 miljarder för perioden 2001@2004. Det är den största satsning på polisen som någon svensk regering har gjort. Satsningarna ska bl.a. användas för att stärka närpolisen och öka kvaliteten på brottsutredningarna. Även övriga myndigheter har under senare år fått resurstillskott.
Regeringen har också tagit initiativ till ett omfattande och övergripande reformarbete för att korta handläggningstiderna inom rättsväsendet.
En särskild beredning @ Beredningen för rättsväsendets utveckling @ har fått till uppgift att finna vägar att med bibehållen rättssäkerhet öka kvaliteten i rättsväsendets arbete och korta handläggningstiderna. I ett första delbetänkande har beredningen nyligen lämnat förslag på vissa förändringar som syftar till att förkorta genomströmningstiderna för brottmål hos polis, åklagare och domstol. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Beredningens arbete fortsätter till utgången av 2003.
För domstolsväsendet pågår ett omfattande reformarbete. Arbetet tar bl.a. sikte på domstolarnas yttre och inre organisation och på de processuella frågorna. Försöksverksamheter med nya arbetsformer och delegationsmöjligheter inom domstolarna har inletts. Domstolarnas verksamhet har renodlats och viss verksamhet har flyttats till andra myndigheter. Syftet med reformeringen är att domstolsväsendet än bättre ska motsvara medborgarnas högt ställda krav på snabbhet, kvalitet och service i verksamheten. Som regeringen framhållit i bl.a. sin handlingsplan för domstolsväsendet (skr. 1999/2000:106) ska reformarbetet fortsätta.
Avslutningsvis kan nämnas att den genomsnittliga omloppstiden för brottmål i hovrätt under år 2000, beräknat på medianåldern för avgjorda brottmål i samtliga hovrätter, var 3,3 månader.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.