handikappanpassning av gemensamma utrymmen
Skriftlig fråga 2001/02:107 av Kaaling, Björn (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-10-24
- Anmäld
- 2001-10-30
- Besvarad
- 2001-11-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:107
av Björn Kaaling (s) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om handikappanpassning av gemensamma utrymmenEn äldre kvinna i Uppsala bor i en bostadsrättslägenhet. Då kvinnan numera är beroende av rullator har hon vänt sig till kommunen med en förfrågan om handikappbidrag för en rullstolsramp. Detta då det i fastighetens gemensamma utrymmen finns ett par trappsteg som kvinnan måste kunna ta sig ned och upp för, för att komma in och ut ur huset. Kommunen har visat sig välvillig till bidraget för handikappanpassningen men bostadsrättsföreningen säger nej till åtgärden. Därför blir det inte heller någon rullstolsramp.
När det gäller just handikappanpassning av gemensamma utrymmen har enligt nuvarande lagstiftning fastighetsägaren avgörandet helt i sin hand. Flera utredningar har berört denna problematik men ändå kommit till slutsatsen att bostadsrättsinnehavare inte bör få ökat stöd i lagen med motiveringen att de flesta fastighetsägare säkerligen inte säger nej till en välbehövlig handikappanpassning. I det ovan beskrivna fallet har fastighetsägaren gjort just detta.
Min fråga till bostadsminister Lars-Erik Lövdén blir därför:
Avser statsrådet vidta några åtgärder för att stärka bostadsrättsinnehavares rätt till handikappanpassning av gemensamma utrymmen?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:107 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:107 om handikappanpassning av gemensamma utrymmen
Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Björn Kaaling har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att stärka bostadsrättshavares möjligheter att handikappanpassa gemensamma utrymmen.
Enligt bostadsrättslagen får en bostadsrättshavare göra vissa förändringar i sin lägenhet utan tillstånd av föreningen. Vissa handikappanpassningsåtgärder har bostadsrättshavaren sålunda alltid rätt att genomföra. Åtgärder i gemensamma utrymmen, såsom i trappuppgångar och tvättstugor, får bostadsrättshavaren däremot inte vidta utan föreningens godkännande.
Frågan om funktionshindrade hyresgästers rätt att utan fastighetsägarens godkännande vidta anpassningsåtgärder har övervägts vid flera tillfällen, bl.a. av 1997 års hyreslagstiftningsutredning. Utredningen hade bl.a. att överväga om det borde införas en lagstadgad rätt för funktionshindrade hyresgäster att mot hyresvärdens vilja vidta sådana åtgärder som det lämnas bostadsanpassningsbidrag för. Utredningen kom fram till att någon sådan rätt inte borde införas och grundade sitt ställningstagande på bl.a. en kartläggning som visade att det var mycket ovanligt att fastighetsägare vägrade funktionshindrade hyresgäster att utföra den här typen av åtgärder. Behovet av lagstiftning ansågs därför vara begränsat. Regeringen har nyligen i propositionen Hyresgästinflytande vid ombyggnad och andra hyresrättsliga frågor gjort samma bedömning (prop. 2001/02:41).
Åtgärder för handikappanpassning kan vara mycket omfattande och t.ex. medföra ingrepp i en bärande konstruktion i huset. Det är naturligt att föreningen får bestämma över den här typen av ingripande åtgärder, om inte starka skäl talar i motsatt riktning. En åtgärd kan också stå i strid med övriga bostadsrättshavares berättigade intressen.
Självfallet anser jag att bostadsrättsföreningar i största möjliga mån ska medverka till att funktionshindrade bostadsrättshavare kan bo kvar i sina lägenheter och låta dem anpassa sina lägenheter och de gemensamma utrymmena. Frågan om hyresgästers rätt att vidta åtgärder för handikappanpassning har emellertid nyligen varit föremål för utredning, varvid den bedömningen gjordes att det inte bör införas några särskilda bestämmelser om rätt till handikappanpassning av bostadslägenheter eller gemensamma utrymmen i hyresfastigheter. Mot den bakgrunden är jag inte beredd att nu ta initiativ till en översyn av frågan om bostadsrättshavares motsvarande rättigheter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.