Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Hamas och fredsprocessen i Mellanöstern

Skriftlig fråga 2005/06:941 av Osman Sherifay, Mariam (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-02-06
Anmäld
2006-02-07
Besvarad
2006-02-15
Svar anmält
2006-02-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 februari

Fråga 2005/06:941 av Mariam Osman Sherifay (s) till statsminister Göran Persson (s)

Hamas och fredsprocessen i Mellanöstern

I slutet av januari följde jag valet i Palestina som valobservatör. Jag kan bekräfta utifrån egna iakttagelser att valet genomfördes på ett värdigt sätt. Valresultatet där Hamas fick egen majoritet i parlamentet har fått många länder att reagera och oroas för den fortsatta fredsprocessen. Kraven är i första hand att Hamas väljer att fortsätta fredsprocessen i stället för våldets väg samt att erkänna Israels rätt att existera. Flera länder överväger olika former av påtryckningar gentemot Hamas i syfte att stimulera fredsprocessen.

Israels regering håller inne utbetalningarna av de skatteintäkter som tillhör den palestinska myndigheten och över 140 000 offentliganställda har inte fått sina löner denna månad. Det drabbar i det närmaste en miljon människors vardag. Indragna skattemedel eller hot om att dra in biståndet till palestinierna leder bort från demokrati och rättvis fred.

Vad avser statsministern att vidta för åtgärder för att hindra att det palestinska folket drabbas av sanktioner som är riktade mot Hamas?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:941 besvarad av

den 15 februari

Svar på fråga 2005/06:941 om Hamas och fredsprocessen i Mellanöstern

Utrikesminister Laila Freivalds

Mariam Osman Sherifay har frågat statsministern vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att hindra att det palestinska folket drabbas av sanktioner som är riktade mot Hamas. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Låt mig inledningsvis påminna om vikten av att stoppa finansiering av terrorism. Internationella sanktioner är ett av de verktyg som används för att göra detta. Hamas finns upptaget på EU:s så kallade terroristlista, vilket innebär att alla organisationens ekonomiska tillgångar ska frysas och att inga ekonomiska tillgångar eller finansiella tjänster får ställas till dess förfogande, direkt eller indirekt. Dessa förbud är direkt tillämpliga i alla EU:s medlemsstater.

Mariam Osman Sherifay tar särskilt upp frågan om Israels överföringar av skatteintäkter till den palestinska myndigheten. Detta är en fråga som regeringen haft anledning att följa noga, då rapporter kom om att Israel först avsåg att frysa utbetalningen av de skatte- och tullintäkter som tillhör den palestinska myndigheten. Detta föranledde Utrikesdepartementet att kontakta det österrikiska EU-ordförandeskapet för att uttrycka stöd för de ansträngningar som gjordes i syfte att få Israel att utföra transfereringen. Den 5 februari beslutade Israel att utbetala skatteintäkterna till den palestinska myndigheten. Det är glädjande att frågan fick en positiv lösning.

När det gäller det palestinska parlamentsvalet kan vi konstatera att det gick fredligt till väga och att det var demokratiskt. President Abbas sonderar nu möjligheterna att bilda en ny palestinsk regering. Denna process kan komma att ta tid.

Vi har klargjort vad vi förväntar oss av en ny palestinsk regering och av folkvalda. Det gäller nödvändigheten att ta avstånd från våld, erkänna Israels rätt att existera och hålla den palestinska myndighetens internationella avtal.

Biståndet till palestinierna syftar till att skapa förutsättningar för en fredlig utveckling, bidra till skapandet av en palestinsk demokratisk rättsstat och förbättra den humanitära situationen. Omfattningen och inriktningen på biståndet revideras löpande. I den bedömningen kommer vi självfallet att beakta innehållet i den regeringsförklaring som den nya palestinska regeringen kommer att presentera och hur den sedan kommer att agera.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.