Hälsohögskolan i Jönköping
Skriftlig fråga 1999/2000:984 av Hägglund, Göran (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-22
- Besvarad
- 2000-05-31
- Anmäld
- 2000-06-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:984
av Göran Hägglund (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om Hälsohögskolan i JönköpingHälsohögskolan i Jönköping är i dag den enda landstingskommunala högskolan i Sverige. Alla övriga vårdutbildningar bedrivs i statlig regi. Enligt gällande högskoleförordning får inte landstingen anställa lärare som professorer. Detta faktum riskerar att leda till betydande problem för Hälsohögskolan i Jönköping på längre sikt. Eftersom flera näraliggande högskolor för närvarande rekryterar professorer riskerar Jönköping att förlora nyckelmedarbetare till dessa orter.
Hälsohögskolans volym är en av de största i landet och den bedrivs med hög kvalitet. Av högskolans 121 lärare har 35 avlagt doktorsexamen och är därigenom lektorer, fyra av dessa har professors kompetens och sju är docenter.
Hälsohögskolan i Jönköping bedriver ett intimt samarbete med Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Genom samarbete när det gäller bibliotek, IT-verksamhet, studenthälsovård, restauranger m.m. drar stiftelsehögskolan och Hälsohögskolan stor nytta av varandra.
Samtliga partier i Jönköpings läns landsting förordar att Hälsohögskolan i Jönköping blir en del av högskolestiftelsen i Jönköping.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ge Hälsohögskolan i Jönköping bästa möjliga förutsättningar för framtiden?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:984 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:984 om Hälsohögskolan i Jönköping
Utbildningsminister Thomas Östros
Göran Hägglund har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge Hälsohögskolan i Jönköping bästa möjliga förutsättningar för framtiden.
Riksdagen beslöt redan 1991 att frågan om huvudmannaskapet för landstingens utbildningar skulle utredas. Så har också skett och under åren 1995@1999 ledde förhandlingar mellan landstingen och staten till att samtliga landsting, med undantag av Jönköpings läns landsting, tecknade avtal med statliga universitet och högskolor. Avtalen innebär att landstingen lämnar ett utbildningsuppdrag till staten där landstingen svarar för den övergripande inriktningen av utbildningen, utbildningens dimensionering och största delen av finansieringen medan de statliga universiteten svarar för planering, innehåll och genomförande samt antagning och examination av studenterna.
Av rapporten Den ljusnande framtid är Vård, Ds 1999:44, som den sk. Vårdkommissionen lade fram sommaren 1999, framgår beträffande avtalen att dessa innebar en oklar ansvarsfördelning mellan stat, landsting och högskola och att huvudmannaskapet för landstingens vårdutbildningar borde överföras till staten senast 2001.
För att inleda diskussioner med landstingen har regeringen nyligen tillsatt en förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med landstingen i syfte att klargöra under vilka förutsättningar det samlade huvudmannaskapet för landstingens vårdutbildningar kan överföras till staten.
Jag uppskattar till fullo den höga ambitionsnivå och de satsningar som Hälsohögskolan i Jönköping gör för att hålla en hög kvalitet i sina utbildningar. Det är därför viktigt för studenterna, Jönköpings kommun och länet att Hälsohögskolan även i framtiden ska ges goda förutsättningar att utvecklas. Här kan olika alternativa lösningar för Hälsohögskolan diskuteras men oavsett vilken lösning som blir den slutliga kommer det att krävas ett nära samarbete och samverkan med andra universitet och högskolor för att härigenom kunna dra nytta av varandras kompetens och särart.
Jag kan i nuläget inte föregripa de diskussioner och förhandlingar mellan regeringen och landstingen som just har påbörjats utan vill avvakta resultatet av dessa innan jag tar ställning beträffande Hälsohögskolan i Jönköping. En strävan från regeringens sida är att dock att finna en helhetslösning på huvudmannaskapsfrågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.