Granskning av Sveriges Syrienbistånd

Skriftlig fråga 2019/20:177 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-14
Överlämnad
2019-10-14
Anmäld
2019-10-15
Svarsdatum
2019-10-23
Sista svarsdatum
2019-10-23
Besvarad
2019-10-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Startskottet för ett omfattande svenskt stöd till den syriska oppositionen kom i augusti 2012 då Sveriges dåvarande utrikesminister bjöd in syriska oppositionella till ett möte i Stockholm. Det handlade om stöd till grupper som i dag i många avseenden har kommit att närmast betraktas som islamistiska terrorgrupper alternativt har haft ett nära samarbete med dessa.

Mot bakgrund av de fruktansvärda krigsförbrytelser som dessa har gjort sig skyldiga till i Syrien är det inte konstigt att många europeiska länder har valt att lyfta problemet med att vi har bidragit till förödelse och misär genom ett direkt eller indirekt stöd till terrorism.

Exempelvis har BBC Panorama sänt dokumentären Jihadis You Pay For, vilket kom att dra igång en diskussion i Storbritannien då jihadister i den så kallade Fria syriska polisen finansierats av länder som Storbritannien, Nederländerna och USA. Officerare inom denna polis hade handplockats av terrorgruppen Jabhat al-Nusra, vilket också märktes då de verkställde sharialagstiftning. Exempelvis kunde poliser synas närvarande vid stening av kvinnor, och europeiska pengar som skulle ha gått till denna shariapolis hamnade i stället hos väpnade terrorgrupper.

Starka kopplingar mellan den rebellvänliga organisationen Vita Hjälmarna och syriska jihadister har också avslöjats, där volontärer för Vita Hjälmarna i flera fall också varit aktiva i olika salafistgrupper.

Efter att dagligen ha granskat Syrienkriget sedan starten 2011 är det som framkommit ingenting nytt. I flera år har undertecknad ifrågasatt hur lättvindigt svenskt bistånd kanaliseras ut till grupper trots bristfällig kunskap om vilka dessa grupper är. Det är tydligt att det saknas ett kritiskt förhållningssätt inom Regeringskansliet, vilket också framgår vid en enkel titt på de handlingar som finns att tillgå rörande detta bistånd.

Mot bakgrund av att statsminister Stefan Löfven aviserat ambitionen att göra det straffbart att ha samröre med en terroristorganisation blir det hela än viktigare då svenska skattemedel kan ha gått till just terroristorganisationer.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Avser regeringen och statsrådet att granska Sveriges stöd till den syriska oppositionen och vilka följder detta stöd har medfört för människorna i Syrien, för att sedan frysa svenska utbetalningar?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:177 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Eriksson

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:177 av Markus Wiechel (SD)
Granskning av Sveriges Syrienbistånd

Markus Wiechel har frågat mig om regeringen avser att granska Sveriges stöd till den syriska oppositionen och vilka följder detta stöd har medfört för människorna i Syrien, för att sedan frysa svenska utbetalningar.

Wiechel refererar i sin fråga till andra länders bistånd och kopplar sedan detta till Sveriges bistånd. Sverige ger inte och har inte gett något bistånd till väpnade grupper i Syrien.

Sedan år 2016 genomförs Sveriges femåriga regionala strategi för Syrienkrisen, om 1,8 miljarder kronor. Strategin ska bidra till stärkt demokrati och jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter i Syrien och för flyktingar från Syrien i angränsande länder. Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är också att bidra till att stärka resiliensen, d.v.s. motståndskraften, återhämtnings- och anpassningsförmågan, hos den syriska befolkningen och hos utsatta grupper i Syriens grannländer som drabbas hårt av konflikten.

Sida gör, i samråd med Utrikesdepartementet, löpande analyser av strategins genomförande. Myndigheten arbetar med väl upparbetade partners och genomför omfattande uppföljningsarbete för att se till att insatser görs inom ramen för strategin. Granskning sker, liksom med allt annat bistånd, kontinuerligt.

I humanitära medel har Sverige också bidragit med mer än 3,3 miljarder kronor sedan år 2011. Under år 2019 har Sidas humanitära enhet redan allokerat mer än 500 miljoner kronor till Syrienkrisen. Humanitära medel hanteras separat från Syrienkrisstrategin och baseras på oberoende behovsbedömningar. De humanitära insatserna utgår ifrån de humanitära principerna om oberoende, neutralitet, opartiskhet och humanitet. Det svenska biståndet gör skillnad och bidrar till att minska lidandet för den syriska befolkningen.  

Stockholm den 23 oktober 2019

Peter Eriksson –

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.