Glas som fyllnadsmaterial

Skriftlig fråga 2011/12:541 av Adolfsson Elgestam, Carina (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2012-04-23
Anmäld: 2012-04-24
Besvarad: 2012-05-03
Svar anmält: 2012-05-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 april

Fråga

2011/12:541 Glas som fyllnadsmaterial

av Carina Adolfsson Elgestam (S)

till miljöminister Lena Ek (C)

Sverige har kommit relativt långt när det gäller att minska miljöpåverkan från avfallshantering, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Fönsterglas betraktas som deponirest vilket innebär att det inte går att återvinna, återanvända eller förbränna och inte är farligt avfall. Deponirester används bland annat som byggnads- och fyllnadsmaterial. I dag har de företag som producerar nya fönster- och bruksglas krav på sig om återanvändning.

Det är anmärkningsvärt att krossat glas kan användas som fyllnadsmaterial vid markbyggnad och här tycks det förekomma luckor i miljölagstiftningen. Glas ligger kvar i marken och kan medföra stora risker om marken i framtiden ska användas till annat ändamål.

Min fråga till miljöminister Lena Ek är:

Avser miljöministern att vidta åtgärder för att förhindra att krossat glas används som fyllnadsmaterial och vilka åtgärder kan i så fall bli aktuella?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:541 besvarad av Miljöminister Lena Ek

den 3 maj

Svar på fråga

2011/12:541 Glas som fyllnadsmaterial

Miljöminister Lena Ek

Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att hindra att krossat glas används som fyllnadsmaterial och vilka åtgärder som i så fall kan bli aktuella.

Sverige har kommit långt när det gäller att ta hand om avfallet på ett miljömässigt bra sätt så att påverkan på hälsa och miljö från avfallshanteringen minskar. Vi behöver dock arbeta vidare med att förbättra och utveckla avfallshanteringen så att avfallet i ännu större utsträckning kan användas som den resurs det är.

Denna inriktning är tydlig både i Sverige och inom EU och är också utgångspunkten i det Flaggskepp om resurseffektivitet som lanserats inom EU och i den avfallshierarki som finns i ramdirektivet 2008/98/EU om avfall.

Att arbeta enligt EU:s avfallshierarki är viktigt för att nå ökad resurseffektivitet. Regeringen har utifrån ramdirektivets krav nyligen beslutat om ett etappmål inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö om förberedelse för återanvändning och återvinning av byggavfall på 70 procent senast 2020. Naturvårdsverket har också pekat ut bygg- och rivningsavfallet som ett prioriterat område där förbättringar kan göras med avseende på hushållning med resurser och miljö.

Det är självklart att det som regel är bättre att material kommer till användning i stället för att lägga det på en deponi. Här vill jag dock understryka vikten av att återvinningen inte leder till en ökad diffus spridning av farliga ämnen som sedan recirkuleras i kretsloppet. Det är därför av avgörande betydelse att vi fortsätter att arbeta med att avgifta kretsloppet och att säkerställa att det återvunna materialet håller en bra kvalitet.

Användningen av avfall som fyllnadsmaterial klassificeras enligt regelverket som miljöfarlig verksamhet där en anmälan eller tillstånd kan behövas. Genom förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har tillsyns- och tillståndsgivande myndigheter goda möjligheter att ställa de villkor som behövs för att minimera påverkan på hälsa och miljön, bland annat när det gäller val av plats, och avseende innehållet av föroreningar i fyllnadsmassorna.

Genom de nya återvinningsmålen och de initiativ som tagits, i förening med att lagstiftningen tillämpas fullt ut med att ställa miljökrav, finns det redan nu en klar potential för ett förbättrat omhändertagande av glas. Jag följer dock kontinuerligt utvecklingen och kommer vid behov att ta initiativ till att införa ytterligare styrmedel för att främja en resurseffektiv avfallshantering.