Gängkriminaliteten
Skriftlig fråga 2021/22:462 av Dennis Dioukarev (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-02
- Överlämnad
- 2021-12-03
- Anmäld
- 2021-12-07
- Svarsdatum
- 2021-12-15
- Sista svarsdatum
- 2021-12-15
- Besvarad
- 2021-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I sin regeringsförklaring upprepade statsminister Magdalena Andersson det socialdemokratiska mantrat att hon tänker ”stoppa gängkriminaliteten”. Ett löfte som vi har hört förut från regeringen Löfven 1 och 2, där huvudarkitekten bakom dessa regeringars politik var just Magdalena Andersson, i egenskap av finansminister.
Undertecknad är därmed tveksam till att en minister som i högsta grad varit med och skapat problemen under sju års tid nu ges det yttersta ansvaret för att lösa dem. Vad tänker statsministern göra annorlunda som hennes föregångare inte gjorde? Har statsministern satt upp några mätbara mål för att ”knäcka gängen”, som går att utvärdera? Detta är relevanta frågor som statsministern måste ha svar på, eftersom den organiserade brottsligheten i dag är starkare än någonsin.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson :
Vilka reformer avser ministern och regeringen att genomföra som regeringen Löfven 1 och 2 inte genomförde och som denna gång kommer att ”knäcka gängen”?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:462 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:462 av Dennis Dioukarev (SD)
Gängkriminaliteten
Dennis Dioukarev har frågat mig vilka reformer som jag och regeringen avser att genomföra som regeringen Löfven 1 och 2 inte genomförde och som denna gång kommer att ”knäcka gängen”.
Regeringen har under de två senaste mandatperioderna bedrivit ett intensivt arbete mot den grova kriminaliteten. Vi har presenterat en lång rad straffrättsliga reformer till riksdagen och vi genomför den största satsningen på Polismyndigheten någonsin.
De brottsbekämpande myndigheterna har under senare år fått flera nya verktyg, såsom utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och komma åt krypterad information. Regeringen går nu bland annat fram med förslag på flera moderniseringar av lagstiftningen för att möjliggöra säkrande av elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare.
Fler åtgärder på området är också på gång. Bland annat utreds utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. Lagstiftningen om preventiva tvångsmedel ses även över i syfte att förhindra allvarlig brottslighet som begås inom ramen för kriminella nätverk.
Därtill har vi gjort omfattande satsningar på det förebyggande området. Arbetet med att genomföra det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott, har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället. En utredning har också sett över hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, och utredningens förslag bereds nu.
För att fler individer ska kunna få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer har berörda myndigheter fått i uppdrag att genomföra konkreta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet. Våra satsningar på välfärden i stort är också viktiga beståndsdelar i en bred kriminalpolitik.
Arbetet mot gängkriminaliteten och annan brottslighet fortsätter med oförminskad styrka. Det är ett kontinuerligt utvecklingsarbete som är högt prioriterat för regeringen. Vi arbetar nu till exempel med Gängbrottsutredningens förslag om att bland annat skärpa straffen för brott som är vanliga kriminella miljöer, och för den som involverar unga i brottslighet samt vid återfall i brott. Vi arbetar även med utredningsförslag som syftar till att bryta tystnadskulturen och få fler att våga vittna om brott, till exempel ett system med strafflindring vid medverkan i utredningen av någon annans brott, s.k. kronvittnen, och förbättrat stöd och skydd för vittnen.
Utöver detta så planeras en utredning för att se över ett system med s.k. ungdomskriminalitetsnämnder som ska kunna agera skyndsamt i brottsärenden som involverar barn och unga.
I budgetpropositionen för 2022 återfinns också kraftfulla satsningar på de brottsbekämpande myndigheterna och investeringar i det brottsförebyggande arbetet för att barn och unga inte ska dras in i kriminella miljöer. Totalt handlar det om tillskott på över 2,5 miljarder kronor för 2022. Vi avsätter till exempel medel till att subventionera kommunernas kostnader för placeringar av ungdomar vid Statens institutionsstyrelse (SiS) och även till förstärkningar av SiS för att myndigheten ska kunna utveckla bl.a. kompetens, kvalitet och säkerhet i verksamheten.
I budgeten satsar vi också på att förstärka stödet till avhoppare, liksom att sprida strategin bakom Sluta skjut till fler orter i landet. Vi fortsätter även att utveckla arbetet mot segregation och för att fler människor ska ha ett arbete att gå till. Allt detta bidrar till att minska risken för att människor dras in i kriminalitet.
Regeringen driver kampen mot den grova kriminaliteten på bred front med både repressiva och förebyggande åtgärder. Vi ska inte bara bekämpa brotten här och nu utan också skapa effekter på lång sikt så att barn och unga ges sådana förutsättningar i livet att kriminalitet inte blir ett alternativ.
Stockholm den 15 december 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.