Gallringstid för omfrågeuppgifter
Skriftlig fråga 2020/21:1111 av Dennis Dioukarev (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-17
- Överlämnad
- 2020-12-18
- Sista svarsdatum
- 2021-01-04
- Anmäld
- 2021-01-04
- Svarsdatum
- 2021-01-15
- Besvarad
- 2021-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I samband med en ansökan om lånelöfte tas det en kreditupplysning på den som gör anspråk på lånet. Kreditupplysningar begärs av olika anledningar och innehåller olika mycket information beroende på vem som begär den och varför. Generellt innehåller en kreditupplysning uppgifter om inkomster, lån, krediter, betalningsanmärkningar och tidigare kreditupplysningar.
Den sparade ansöknings- och kredithistoriken utgör en balansgång mellan en fungerande kreditmarknad med riskminimering å ena sidan och individens möjlighet att sluta kreditavtal å andra sidan. Om man ansöker om lån hos flera banker, exempelvis i syfte att få ned räntan, registreras lika många kreditupplysningar. Den presumtiva fordringsägaren kan tolka detta som att man planerar att ta flera olika lån oavsett om de kvitteras ut eller inte, vilket i sin tur sänker kreditvärdigheten hos den som ansöker om lånet. Systemet är naturligtvis legitimt i sig för att bankerna ska kunna göra välavvägda riskbedömningar; det man dock kan ifrågasätta är hur länge omfrågeuppgifter ska lagras.
År 2010 ändrade den dåvarande alliansregeringen kreditupplysningslagen och sänkte gallringstiden från tre till ett år. Detta faktum ger stöd åt argumentet att flera färska omfrågeuppgifter borde belasta kreditvärdigheten mer än de som är spridda över tid. Om det är ett riskbeteende lagstiftaren vill fånga upp med denna lag är det utkvitterade låneansökningar med hög frekvens som man måste komma åt.
Mot denna bakgrund är min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:
Är ministern och regeringen tillfredsställda med dagens gallringstid om tolv månader, eller avser man att vidta några åtgärder för att modernisera kreditupplysningslagen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1111 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1111 av Dennis Dioukarev (SD)
Gallringstid för omfrågeuppgifter
Dennis Dioukarev har frågat mig om jag och regeringen är tillfredsställda med dagens gallringstid om tolv månader eller om man avser att vidta några åtgärder för att modernisera kreditupplysningslagen.
En kreditgivare är skyldig att göra en kreditprövning innan en kredit beviljas. Krediten får beviljas endast om den som ansöker om krediten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande enligt kreditavtalet. Som ett led i kreditprövningen inhämtar kreditgivaren ofta en kreditupplysning, som ger en uppdaterad bild av sökandens betalningsförmåga.
Det är vanligt förekommande att kreditupplysningsföretag registrerar och sparar en uppgift om att en kreditupplysning om en person har begärts eller lämnats ut (en s.k. omfrågeuppgift). En omfrågeuppgift kan vara av betydelse för att bedöma en persons kreditvärdighet, eftersom uppgiften kan indikera att han eller hon har tagit andra krediter eller avser att ta sådana. Samtidigt kan en person under kort tid vara föremål för flera förfrågningar hos kreditupplysningsföretag utan att det i praktiken har någon betydelse för kreditvärdigheten. Det kan röra sig om alldagliga situationer, t.ex. att man kontaktar flera banker för att förhandla en kredit eller i samband med en flytt tecknar nya abonnemang. Uppgiften om antalet lämnade kreditupplysningar behöver alltså inte alltid vara relevant och beaktas inte heller alltid.
Regleringen i kreditupplysningslagen om vilka uppgifter som får lämnas i kreditupplysningar bygger på en avvägning mellan intresset av en väl fungerande kreditmarknad och skyddet för den kreditsökande. Regleringen ska också minska risken för att enskilda överskuldsätter sig. Det har i lagen införts begränsningar som innebär att omfrågeuppgifter om privatpersoner ska gallras senast efter ett år. Det ankommer också på kreditgivaren att – utifrån den samlade informationen om en person – i varje enskilt fall värdera vilken betydelse de olika uppgifterna i en kreditupplysning har för kreditsökandens kreditvärdighet.
Det är viktigt att värna balansen mellan kreditgivarnas intressen och skyddet för enskildas integritet. I nuläget ser jag dock inte något behov av lagstiftningsåtgärder för att ytterligare begränsa vilka uppgifter som får tas med i en kreditupplysning.
Stockholm den 15 januari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.