Fyrspår Uppsala-Stockholm
Skriftlig fråga 2016/17:1694 av Marta Obminska (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-28
- Överlämnad
- 2017-06-29
- Besvarad
- 2017-07-12
- Sista svarsdatum
- 2017-07-12
- Svarsdatum
- 2017-07-12
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Nyligen figurerade uppgifter i medierna, bland annat i Upsala Nya Tidning, att fyrspår Uppsala–Stockholm (Skavstaby) sannolikt inte kommer att ingå i den nya nationella transportplanen för perioden 2018–2029.
Om så är fallet är det ett allvarligt avbräck för tillväxten i hela regionen och en stor förlust för Stockholm–Uppsalaregionen och resten av landet. En tredjedel av hela Sveriges befolkning bor i området Uppsala–Stockholm. Här skapas 40 procent av Sveriges bnp och hälften av skatteintäkterna. Befolkningen förväntas öka med ca 1 miljon invånare till år 2050. Den större delen av denna ökning förväntas ske i Stockholms och Uppsala län.
Uppsala och Knivsta befinner sig vid Sveriges pendlingstätaste tågsträcka. 40 000 människor pendlar dagligen mellan Uppsala och Stockholm. Mer än hälften av dessa resor sker på Ostkustbanan mellan orter som Uppsala, Knivsta och Stockholm.
Järnvägen mellan Uppsala och Stockholm är en av landets mest belastade järnvägar, och behovet av ökad kapacitet är stort. Därför behöver den så kallade Ostkustbanan mellan Uppsala och Stockholm (Skavstaby) ha fyra spår i stället för dagens dubbelspår. För många av invånarna i regionen skulle detta innebära att resorna gick snabbare och tågens punktlighet skulle bli bättre.
I en rapport, Fyra spår för Sverige, som Sweco på uppdrag av Region Uppsala har tagit fram, skrivs det om en samhällsförlust om 400 miljoner kronor per år för varje år som inte fyrspåret byggs. Det handlar om försenade resor men också byggplaner som inte kommer att realiseras. Med en utbyggnad till fyrspår räknas också på sikt att 100 000 nya bostäder tillkommer i Uppsala–Märsta.
Dessutom gav Socialdemokraterna i valrörelsen löftet att utbyggnaden till fyra spår på Ostkustbanan mellan Uppsala och Stockholm ska vara igång år 2025.
Det gör mig oroad om inte fyrspår kommer att ingå i den nationella transportplanen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
Kommer statsrådet att verka för att fyrspåret ska ingå i den nationella planen för perioden 2018–2029?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1694 besvarad av Statsrådet Anna Johansson (S)
Dnr N2017/04519/TIF | ||
Näringsdepartementet |
Infrastrukturministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1694 av Marta Obminska (M) Fyrspår Uppsala−Stockholm
Marta Obminska har frågat mig om jag kommer att verka för att fyrspåret Uppsala−Stockholm ska ingå i den nationella planen för perioden 2018–2029.
Regeringen överlämnade en infrastrukturproposition till riksdagen i höstas med förslag om en historiskt stor satsning på Sveriges infrastruktur. I propositionen föreslog regeringen att de ekonomiska ramarna för nästa tolvåriga planperiod 2018–2029 ska öka med drygt 100 miljarder kronor, till totalt 622,5 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens inriktning.
Den 23 mars 2017 beslutade regeringen om direktiv till åtgärdsplanering för perioden 2018–2029. Det innebär att Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och att länsplaneupprättarna ska ta fram förslag till länsplaner. Trafikverket ska presentera förslaget till ny nationell plan till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 augusti 2017 och länsplaneupprättarna sina förslag till länsplaner senast den 31 januari 2018.
I åtgärdsplaneringen identifieras de åtgärder som bör prioriteras. I detta arbete kommer nya projekt och åtgärder att utredas och analyseras på både nationell och regional nivå. Den fråga du tar upp avseende fyrspår mellan Uppsala och Stockholm bör beaktas inom detta arbete. Jag vill därför inte föregripa denna process och uttala mig om enskilda åtgärder.
Stockholm den 3 juli 2017
Anna Johansson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.