fusket inom bidragssystemet
Skriftlig fråga 2004/05:918 av Sundell, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-09
- Anmäld
- 2005-02-09
- Besvarad
- 2005-02-16
- Svar anmält
- 2005-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 februari
Fråga 2004/05:918
av Ola Sundell (m) till socialminister Berit Andnor om fusket inom bidragssystemetEn underliggande fråga i den serie program som Uppdrag granskning sänder för tillfället är "hur utbrett är fusket inom bidragssystemen egentligen @ vad kostar det? Handlar det om miljoner eller miljarder?". Att frågan är berättigad visas bland annat av att exempel från andra länder och stickprovskontroller i Sverige ger skäl för en oro att stora summor försvinner i fusk och bedrägeri. I Storbritannien uppskattar Uppdrag granskning att 2 % fuskas bort. Med svenska förhållanden skulle det motsvara ca 4 miljarder kronor givet att Försäkringskassan betalar ut ca 400 miljarder kronor totalt, varav hälften går till pensionsutbetalningar vilka anses svårare att fuska med. I Storbritannien arbetar 5 000 personer med att avslöja fusket, i Sverige arbetar 49 personer med samma sak. En annan faktor som ger upphov till oro är vad människor svarar när de får frågor om bidragsfusk. I en färsk undersökning från Temo visas att var femte svensk personligen känner någon som har fuskat med bidragssystemet. I absoluta tal innebär det drygt en miljon personer i åldersgruppen 18@64 år. Ett annat resultat av Temoundersökningen är att en stor andel väljare @ åtta av tio @ vill ha hårdare straff om man fuskar med bidragen. Ännu fler @ nio av tio @ anser att myndigheterna bättre borde kontrollera fusket.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att klarlägga regeringens bedömning av hur omfattande bidragsfusk och överutnyttjande är @ handlar det om miljoner eller miljarder?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:918 besvarad av
den 16 februari
Svar på fråga 2004/05:918 om fusket inom bidragssystemet
Socialminister Berit Andnor
Ola Sundell har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att klarlägga regeringens bedömning av hur omfattande bidragsfusk och överutnyttjande är @ handlar det om miljoner eller miljarder.
Jag vill först poängtera att regeringen ser mycket allvarligt på fusk och missbruk inom bidrags- och försäkringssystemen. Det är av fundamental betydelse att försäkringsersättning och bidrag av olika slag utbetalas endast till den som är berättigad till det och då till rätt belopp för att inte systemens legitimitet ska äventyras. Oavsett hur omfattande fusket är så är det av yttersta vikt att fusk beivras för att inte ge grund för framtida försämringar i välfärden.
Exakt hur omfattande fusket är inom socialförsäkringssystemet kommer vi aldrig att få veta med tanke på att det handlar om brott som i regel sker i det fördolda. De riktade kontroller som Försäkringskassan låtit göra av några förmåner under det senaste året @ tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, tandvård till äldre och aktivitetsstöd @ visar att fusk förekommer och att det förekommer i olika hög grad bland de olika förmånerna. Det senare beror sannolikt på att förutsättningarna för att erhålla förmånerna är olika och därmed är också möjligheterna att fuska olika.
Regeringen har formulerat det övergripande målet att socialförsäkringen ska administreras rättssäkert och effektivt så att tilltron till den ska vara hög. Detta innebär bland annat att fusk och missbruk av olika slag ska minimeras. I regeringens regleringsbrev för Försäkringskassan 2005 står angivet som ett generellt mål att fusk inte ska förekomma. Försäkringskassan bedriver i linje med regeringens mål ett arbete mot fusk och har under det senaste året bland annat infört en ny kontrollstrategi för arbetet, utfört riktade kontroller, utbildat handläggare och använt sig av risk- och väsentlighetsanalyser för att få vetskap om inom vilka förmåner det finns störst risk för fel eller läckage.
Därutöver fortsätter Försäkringskassan att utveckla sina system för att det befintliga elektroniska informationsutbytet mellan myndigheten, arbetslöshetskassorna och CSN ska kunna utnyttjas fullt ut.
Möjligheten till ett elektroniskt informationsutbyte genom så kallad direktåtkomst finns sedan den 1 juli 2002 mellan angivna parter. Informationsutbytet syftar bland annat till att stärka kontrollen av statens medel och att förebygga fusk. Under hösten 2004 har ett arbete inletts på Finansdepartementet för att undersöka om det finns behov av att i olika avseenden utöka det befintliga informationsutbytet. Arbetet har resulterat i en promemoria som måndagen den 7 februari 2005 remitterades från Finansdepartementet till ett antal berörda myndigheter. I promemorian föreslås en översyn av möjligheten att låta kommunerna i socialbidragsärenden få tillgång till uppgifter från det befintliga informationsutbytet. Vidare bör ett elektroniskt informationsutbyte kunna etableras mellan Försäkringskassan och Migrationsverket. Länsstyrelserna bör kunna få förbättrade möjligheter att kontrollera lämnade uppgifter vid handläggning av lönegarantiärenden. Skatteverket bör kunna få direktåtkomst till vissa uppgifter i det befintliga informationsutbytet. Vidare finns ett behov av att Skatteverket i ökad utsträckning lämnar ut vissa uppgifter till andra myndigheter. Slutligen bör man kunna överväga möjligheten att låta myndigheter lämna uppgifter på eget initiativ till andra myndigheter vid misstanke om bidragsfusk. Syftet med remissen är att erhålla synpunkter som kan tjäna som ytterligare underlag inför ett direktiv till en utredning på området. Jag vill påpeka att den reform som genomfördes 2002 beslutades med stor parlamentarisk enighet. Den enda reservation mot förslaget i sak kom från Moderata samlingspartiet som motsatte sig att myndigheterna skulle få direktåtkomst till uppgifter. Min åsikt i frågan är dock att man måste öka möjligheterna till direktåtkomst. Det är av stor vikt att antalet kontroller ökar, inte minst för att säkerställa kvaliteten i handläggningen och för att undvika fusk. All erfarenhet visar att antalet kontroller ökar markant när en myndighet får tillgång till information genom direktåtkomst.
Allt medan Försäkringskassans arbete mot fusk fortgår kommer vår kunskap om fuskets omfattning att öka och vi kommer att få mera klarhet i vilka belopp det kan röra sig om. Regeringen avser därför att noga följa detta arbete för att både se till att arbetet får den prioritet som krävs och för att få bättre kunskap om omfattningen av fusket.
Avslutningsvis vill jag i sammanhanget påminna om att även om fusk har uppdagats genom exempelvis de ovan nämnda kontrollerna så får vi inte glömma att dessa kontroller trots allt visar att de flesta mottagare av de olika förmånerna inte bedrar systemet.
Till skillnad mot Moderata samlingspartiet tycker jag att det är viktigt att värna om den grupp försäkrade som inte fuskar och jag kan således inte acceptera försämringar i socialförsäkringarna vilket Moderata samlingspartiet föreslår. Nolltolerans ska gälla beträffande fusk men de försäkrade som är i behov och är berättigade till bidrag ska få det till rätt belopp.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.