Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

förtidspensionärernas situation

Skriftlig fråga 2002/03:860 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-30
Anmäld
2003-05-05
Besvarad
2003-05-07
Svar anmält
2003-05-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 april

Fråga 2002/03:860

 av Anita Sidén (m) till statsrådet Berit Andnor om förtidspensionärernas situation

Från årsskiftet har en ny pensionsreform trätt i kraft. Då infördes även ett nytt system för bostadstillägg för pensionärer.

Bland de 100 000 till 150 000 förtidspensionärer, som får bostadstillägg, uppskattas nu att hälften får kännbara minskningar. Orsaken är en miss vid anpassningen till det nya pensionssystemet. Enligt uppskattningar rör sig minskningen om i genomsnitt 200 kr per månad, vilket är mycket pengar för dem som drabbas.

Felet upptäcktes först efter det att privatpersoner och försäkringskassor häromveckan vänt sig till Socialdepartementet och klagat.

Avser statsrådet att vidta åtgärder på grund av den uppkomna situationen för förtidspensionärerna?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:860 besvarad av

den 7 maj

Svar på fråga 2002/03:860 om förtidspensionärernas situation

Statsrådet Berit Andnor

Anita Sidén frågar vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av effekterna av omräkningarna av bostadstilläggen för vissa förtidspensionärer.

Den 1 januari reformerades reglerna för bostadstillägg till pensionärer (BTP). I första hand var det en nödvändig anpassning av reglerna till följd av ålderspensionsreformen. Samtidigt gjordes emellertid en översyn och modernisering av det regelverk som i grunden gällt sedan 1962.

En följd av förändringarna är att det uppstår vissa omfördelningar inom kollektivet. För det stora flertalet pensionärer blir BTP dock oförändrat eller endast marginellt förändrat. Större förändringar är främst orsakat av att det nya inkomstbegreppet mer tar hänsyn till faktiska inkomster medan de äldre reglerna undantar vissa inkomster och vad gäller inkomst av kapital utgår från fiktiva inkomster.

En effekt av omräkningarna är att många personer med sjukersättning respektive aktivitetsersättning får minskat BTP. Minskningens storlek är proportionell mot inkomstens storlek och kan som mest ge en minskning med 450 kr per månad. De med lägst pension får dock ingen minskning.

Minskningarna hänger samman med fribeloppet för inkomster och avräkningstakten av bostadstillägget mot den återstående inkomsten. Personer med sjukersättning har ett högre fribelopp och därmed får de ett lägre inkomstavdrag än en ålderspensionär med samma inkomst, det vill säga ett högre BTP. Motsvarande gällde även vid de gamla reglerna men skillnaden var då ännu större. Beräkningen av inkomstavdrag för dem med sjukersättning är alltså med de nya reglerna något skärpt men beräkningen är fortfarande mer gynnsam än för en ålderspensionär med samma inkomst.

Omläggningen av BTP-reglerna är förhållandevis omfattande och det är därför självklart väsentligt att följa omräkningarna för att se om effekterna blivit de avsedda. Eftersom det är många förändringar finns det ofta flera motverkande faktorer som påverkar resultatet. Det är därför väsentligt att göra en analys som visar hela bilden. En uppföljning av de nya reglerna kan inte helt färdigställas innan hela systemet trätt i full kraft, det vill säga när alla omräkningar är gjorda. Regeringen har också i regleringsbrevet till RFV gett i uppdrag att visa hur förändringarna i BTP-reglerna påverkat pensionärerna. Detta ska redovisas den 1 oktober 2003.

Vissa omfördelningar för förtidspensionärerna var förutsedda men omfattningen av de minskningar som nu skett var inte förutsedda. Det är därför viktigt att snarast kartlägga omfattning och effekter. Jag avser därför att ge RFV ett kompletterande uppdrag som syftar till att tidigarelägga uppföljningen och lämna en delrapport under sommaren om effekter av omräkningarna. Det är dock väsentligt att även här se till helheten av förändringarna. Resultatet av denna analys får visa om det finns behov av eventuella justeringar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.