Försvarsindustrins framtida villkor

Skriftlig fråga 2021/22:482 av Jörgen Berglund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-12-07
Överlämnad
2021-12-07
Anmäld
2021-12-08
Svarsdatum
2021-12-15
Sista svarsdatum
2021-12-15
Besvarad
2021-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Den svenska försvarsindustrin är en viktig del i Sveriges försvarsförmåga. Det är en styrka att vi i Sverige har kompetensen att kunna tillverka försvarsmateriel som håller mycket hög internationell klass, och det möjliggör också att kunna hålla en god försörjningssäkerhet i händelse av kris och krig. Ytterst är det samlade svenska försvaret, inklusive försvarsindustrin, en garant för det svenska territoriet men också för vår demokrati och vårt sätt att leva.

Nu ställs dock försvarsindustrin i Sverige och andra demokratiska länder inför utmaningar som på sikt kan få en mycket negativ effekt på verksamheten. Fler och fler investerare ställer krav på att de företag de satsar pengar i måste leva upp till vissa krav på hållbarhet och etik. Försvarsindustrin anses av många finansiella institutioner, som banker och fonder, inte kunna möta dessa krav.

Därför är det ett ökande antal investerare som dels avvecklar sina befintliga innehav i försvarsindustrin, dels inte nyinvesterar. Problematiken är inte bara kopplad till finanssektorn. Kraven på etik och hållbarhet finns även inom andra områden, till exempel i fastighetsbranschen eller hos universitet som avstår att samarbeta med försvarsföretag.

Även den process som pågår inom EU med klassificering av olika verksamheter utifrån hållbarhetskriterier, den så kallade taxonomin, kan innebära en risk för att försvarssektorn.

Det finns även en risk att företag som sysslar med så kallade produkter med dubbla användningsområden riskerar att drabbas av dessa kriterier, det vill säga produkter eller teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål.

Det här är en oroande utveckling som, om den fortsätter, kommer att vara skadlig för svensk försvarsindustri. I en värld som hotas alltmer av auktoritära strömningar är det centralt att vi kan värna vår försvarsförmåga och vår försvarsindustri. Att klassa vår egen försvarsindustri som oetisk och ohållbar kommer bara att gynna auktoritära länder som inte bryr sig om etik och hållbarhet.

Staten har en viktig styrande och normerande roll när det gäller hur statliga institutioner och bolag väljer att hantera problematiken. Det handlar till exempel om vilka regler och kriterier Miljömärkning AB (Svanen), Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och AP-fonderna har gällande investeringar i och samarbete med försvarsindustrin.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist följande:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att statliga institutioner och bolag inte har regler och kriterier som diskriminerar försvarsindustrin, i så fall vilka åtgärder?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:482 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fö2021/ 01292 Försvarsdepartementet Försvarsministern Till riksdage n

Svar på fråga 2021/22:482 av Jörgen Berglund (M)
Försvarsindustrins framtida villkor

Jörgen Berglund har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att statliga institutioner och bolag inte har regler och kriterier som diskriminerar försvarsindustrin, i så fall vilka åtgärder.

Regeringen har i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) betonat vikten av att det i Sverige fortsatt finns en verksam försvarsindustri som utvecklar och producerar kvalificerad försvarsmateriel. Försvarsföretagen bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga och ökad försörjningstrygghet genom att skapa förutsättningar för att utveckla, producera, vidmakthålla, underhålla och anpassa försvarsmateriel. Den kompetens som finns inom försvarsföretagen gör även Sverige attraktivt som samarbetsland och stärker därför möjligheterna till att få tillgång till utländsk spetsteknologi. Den kompetens och det kunnande som företagen besitter är också gynnsamt för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Försvarsföretagen är sammanfattningsvis en tillgång för det svenska totalförsvaret.

Ökade krav på hållbarhet får allt större genomslag i samhället. Såväl offentliga som privata aktörer ställer allt högre hållbarhetskrav på den egna verksamheten, liksom sina leverantörer, kunder och samarbetspartners. Det är självklart positivt, samtidigt som mycket återstår att göra. Att även försvarsföretagen omfattas av dessa hållbarhetskrav är naturligt.

Men det får inte leda till obalanser som gör att de svenska försvarsföretagen utestängs från det stöd, de tjänster och den service som statliga institutioner ger.

Vad gäller de statligt ägda bolagen är det bolagens styrelse och ledning som hanterar verksamheternas strategiska och operativa frågor inom de ramar som det riksdagsbeslutade uppdraget, gällande lagar och regler samt statens ägarpolicy ger. Regeringen har högt ställda krav och förväntningar på de statligt ägda bolagen inom området hållbart företagande

Försvarsföretagen tillverkar produkter som bidrar till värnandet av det svenska samhället och demokratin. Det är därför viktigt att de har tillgång till både statliga och privata krediter och annan finansiering.

Regeringen har tidigare pekat ut stridsflygområdet, undervattensområdet och integritetskritiska delar av ledningsområdet som väsentliga säkerhetsintressen för Sverige. Här har staten av försörjningstrygghetsskäl ett särskilt behov av nationellt tekniskt kunnande och en försvarsindustriell bas, vilket bl.a. förutsätter att försvarsföretagen ges långsiktiga förutsättningar för sin verksamhet.

Det är önskvärt att utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle sker skyndsamt och – när det är möjligt – koordinerat. Mot denna bakgrund arbetar regeringen för en hög ambition i EU:s hållbarhetsarbete, samtidigt som unionens säkerhet inte åsidosätts.

Stockholm den 15 december 2021

Peter Hultqvist

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.