Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

försvarets bilar

Skriftlig fråga 2000/01:254 av Karlsson, Ola (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-20
Anmäld
2000-11-28
Besvarad
2000-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 november

Fråga 2000/01:254

 av Ola Karlsson (m) till försvarsminister Björn von Sydow om försvarets bilar

Efter Socialdemokraternas och Centerpartiets mycket stora nedrustning av det svenska försvaret finns en stor mängd materiel som inte har plats i den nuvarande försvarsorganisationen. En av följderna är att försvaret skrotar ut en mycket stor mängd fordon och materiel. Beslut finns t.ex. att skrota 1 850 bandvagnar och över 1 000 terrängbilar. Ersättningen vid skrotning är marginell, siffror finns om 20 öre kilot när de är nedplockade. Bara transportkostnaden till skrotfirman är ofta högre än skrotvärdet. Att skrota fordon som är väl fungerande och underhållna är resursslöseri. Skrotning av bra fordon innebär att mångmiljonbelopp förstörs. Många av fordonen är värda mycket mer än vad ersättningen blir vid skrotning. Det finns många runt om i landet som anmält intresse att köpa fordon från försvaret, men som fått nej. Valpar och terrängbilar skulle kunna vara bra räddnings- och servicebilar för hemvärn, företag och kommuner. Bandvagnar och terrängbilar är intressanta inte minst för dem som bor på landsbygden och har problem med dåliga vägar. Även personbilar och lastbilar har en stor marknad och militärfordon har tidigare varit lätta att sälja. Det finns väl upparbetade system för detta. Jag anser att fordon och materiel borde säljas till fortsatt användning och inte till skrotning.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att utmönstrade fordon i första hand säljs för fortsatt användning?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:254 besvarad av

den 29 november

Svar på fråga 2000/01:254 om försvarets bilar

Försvarsminister Björn von Sydow

Ola Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att utmönstrade fordon i första hand säljs för fortsatt användning. I sin fråga hänvisar Ola Karlsson till att försvaret skrotar en mängd fordon och materiel och framhåller att många av fordonen är värda mycket mer än vad ersättningen blir vid skrotning.

Jag har nyligen, den 16 november i år, i kammaren informerat samt svarat på frågor från riksdagens ledamöter om principerna för Försvarsmaktens förnödenhetsavveckling. Likalydande med den information jag gav kammaren vill jag här kort redogöra för regeringens ställningstagande i frågan.

Under hösten 1999 informerades riksdagen om regeringens inriktning för avvecklingsarbetet och att regeringen avsåg att se över gällande regleringar inom området (prop. 1999/2000:30). Riksdagens försvarsutskott delade regeringens bedömning att Försvarsmaktens överskottsförnödenheter i första hand bör utnyttjas

  • inom de frivilliga försvarsorganisationerna,
  • för humanitära insatser,
  • för militärt säkerhetsfrämjande materielsamarbete samt
  • för stärkandet av det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Inriktningen är också att förnödenheter i andra hand bör säljas eller destrueras. Regeringens inriktning utgår dels från att tillgodose väsentliga intressen, dels att eventuella överlåtelser ska kunna ske skyndsamt och helst utan kostnad för Försvarsmakten. Regeringen gjorde också i nämnda proposition den bedömningen att profilfrågorna är viktiga och måste beaktas vid beslut om avveckling och kan vara avgörande för val av avvecklingsmetod.

Det är viktigt att påpeka att verksamheten, som medför ett omfattande sorteringsarbete, långt ifrån är den mest kostnadseffektiva eller rationella för avvecklingen av överskottet. Detta hänger samman med den omfattande registerhantering som finns för att kontrollera var alla olika delar finns och vilket användningsområde som just den specifika prylen har.

Försvarsmaktens överskottsförnödenheter, där fordon bara utgör en del, i olika volym finns i förråd på tusentals platser runt om i landet. Det är inte rationellt eller kostnadseffektivt att avveckla t.ex. överskottsfordon genom att ur denna massa av artiklar ta ut enstaka individer allteftersom dessa efterfrågas för försäljning. En sådan avvecklingsmetod skulle innebära att ett ansenligt antal officerare under mycket lång tid framöver skulle behöva arbeta med avvecklingen av det gamla försvaret i stället för med organiserandet av det nya försvaret.

Vid en överlåtelse av förnödenheter måste Försvarsmakten kontrollera vem mottagaren representerar, så att förnödenheterna inte hamnar i orätta händer. Därutöver måste vid varje enskild överlåtelse ett avtal skrivas som bl.a. reglerar ansvaret för eventuella fel och brister samt kostnad för avhämtning m.m. Till detta kommer att huvuddelen av de fordon som Försvarsmakten avvecklar är ålderstigna och tillverkade under helt andra miljökrav än vad som gäller i dag.

Regeringen har mot denna bakgrund gjort ställningstagandet att överlåtelser till enskilda personer inte är aktuellt. Detta beror även på sådana skäl som gällande konkurrens- och miljölagstiftning och för att inte Försvarsmakten ska drabbas av orimliga kostnader för den hantering som måste till i varje ärende.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.