Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

förslagen om en EU-militär

Skriftlig fråga 2003/04:190 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-31
Anmäld
2003-10-31
Besvarad
2003-11-05
Svar anmält
2003-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 oktober

Fråga 2003/04:190

 av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Laila Freivalds om förslagen om en EU-militär

I en debattartikel i Financial Times går den finska utrikesministern Erkki Tuomioja till storms mot de ännu levande förslagen om en EU-militär som finns i EU-konventets förslag till en konstitution för unionen. Det handlar främst om förslaget att en grupp länder ges rätten att gå en annan väg än de andra och upprätta ett gemensamt militärt försvar. Konstitutionsförslaget innebär att några länder kan satsa mer på EU:s militära krishantering än andra i ett "strukturerat samarbete" och möjligheten för några länder att inom EU:s ram bilda en ren militärallians med gemensamma försvarsförpliktelser gentemot varandra.

Debattartikeln som innehåller såväl en hård ton som ironi och bitska kommentarer kan inte ses som en viktig bredsida mot dem inom EU som vill hasta fram ett gemensamt försvar. Det visar på att förhandlingarna gått in i ett nytt och viktigt skede när också det som sägs utanför förhandlingsbordet kommer att spela stor roll för den slutgiltiga konstitutionen.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesministern om hon avser att göra gemensam sak med Tuomioja eller på andra sätt stödja hans arbete för att bevara den fulla rätten till neutralitet inom EU, även efter konstitutionens ratificerande.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:190 besvarad av

den 5 november

Svar på fråga 2003/04:190 om förslagen om en EU-militär

Utrikesminister Laila Freivalds

Gustav Fridolin har frågat mig om jag avser att göra gemensam sak med Erkki Tuomioja eller på andra sätt stödja hans arbete för att bevara den fulla rätten till neutralitet inom EU, även efter konstitutionens ratificerande.

I den pågående regeringskonferensen väntas flera förslag till vidareutveckling av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken diskuteras. Regeringen kommer inte att ta definitiv ställning i dessa förhandlingar förrän riksdagen fattat sitt beslut med anledning av regeringens skrivelse 2003/04:13. Min utgångspunkt är dock att många av de förslag som konventet presenterade i somras kan utgöra positiva bidrag till EU:s framtida förmåga att verka för fred och säkerhet i sin omvärld.

Som en följd av ett svensk-finskt initiativ har EU de senaste åren gjort stora framsteg i arbetet med att bygga upp en struktur och kapacitet för att kunna stödja den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken med olika former av civila och militära fredsfrämjande insatser. Min uppfattning är att detta arbete måste fortsätta. I detta ingår en förstärkt krishanteringskapacitet för att kunna genomföra även mer komplexa och krävande insatser än i dag.

Låt mig konstatera att inget av de förslag som nu diskuteras påverkar Sveriges möjligheter att fortsätta föra en militärt alliansfri politik. Dessutom väntas den nya konstitutionen, precis som dagens fördrag, fastställa att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken inte ska "påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik".

Regeringen ställer sig däremot avvisande till några av konventets förslag av andra anledningar än av hänsyn till vår alliansfrihet. Jag delar helt Erkki Tuomiojas kritiska syn på konventets förslag om dels ett strukturerat samarbete för militär kapacitetsutveckling, dels ett närmare samarbete om ett ömsesidigt försvar för en grupp av stater. Dessa förslag riskerar att splittra och skapa onödiga skiljelinjer mellan medlemsstaterna inom EU. Därmed riskerar man också att försvaga den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och det bidrar inte till att förstärka EU:s möjligheter att förebygga och hantera kriser.

Dessa utgångspunkter har statsministern redan framfört under de informella samtal om försvarsfrågorna som ägde rum vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 16@17 oktober. Det visade sig då finnas ett brett motstånd mot vissa av konventets förslag på försvarsområdet, från både Natomedlemmar och alliansfria och neutrala stater. Jag avser framföra regeringens utgångspunkter igen när regeringskonferensen formellt ska diskutera försvarsfrågorna den 18 november, och jag föreställer mig att Erkki Tuomioja kommer att framföra ett liknande budskap. Finland är vår viktigaste säkerhetspolitiska partner, och på samma sätt som tidigare kommer Sverige och Finland att hålla nära kontakt i dessa frågor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.