Försämringar för studenter
Skriftlig fråga 2013/14:438 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-02-21
- Anmäld
- 2014-02-21
- Besvarad
- 2014-02-26
- Svar anmält
- 2014-02-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga
2013/14:438 Försämringar för studenter
av Peter Persson (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Det måste anses som anmärkningsvärt att statsrådet ställer sig bakom finansministerns försämringar för de högskolestuderande. Regeringen sänker bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor per månad, vilket ersätts med lån som ska återbetalas. Redan i dag är återbetalningarna av studiemedel en tung börda för många unga och medelålders familjer.
Finansministern hänvisar också till fribeloppet och menar därmed att det är en självklarhet att högskolestudier ska förenas med yrkesarbete. Möjligheterna till detta växlar oerhört mellan olika typer av utbildningar bland annat beroende på omfattningen av lektionsundervisning och annan bunden undervisning. Att kräva kvällsjobb av studenter som dagtid har lektioner hela dagarna känns rätt magstarkt. Det går inte att komma ifrån att studierna blir lidande när högskolestuderande avkrävs yrkesarbete vid sidan om sina studier. Det finns också inte så få studenter som har familj med barn.
Det mest absurda är att krisen i grundskolan ska avhjälpas genom besparingar på de högskolestuderande. Regeringen pratar om en växling som ska ge 800 miljoner kronor i besparingar, pengar som ska gå till förbättringar i skolsystemet.
Det ska bli intressant att följa de högskolestuderandes reaktioner på utbildningsministerns och finansministerns märkliga förslag.
Mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter ska de högskolestuderande betala för regeringens skolmisslyckande?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:438 besvarad av Statsrådet Maria Arnholm
den 26 februari
Svar på fråga
2013/14:438 Försämringar för studenter
Statsrådet Maria Arnholm
Peter Persson har frågat utbildningsministern mot vilken bakgrund och utifrån vilka fakta och omständigheter de högskolestuderande ska betala för regeringens skolmisslyckande. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
När ekonomin normaliseras och effekten av lågkonjunkturen nu avtar går den ekonomiska politiken in i en ny fas där den offentliga sektorns sparande ska komma tillbaka till balans och överskott. Detta förutsätter att reformer framöver finansieras fullt ut, krona för krona. För att skapa utrymme för satsningar under nästa mandatperiod, bl.a. inom utbildningsområdet, avser regeringen att föreslå finansieringsåtgärder i storleksordningen 9 miljarder kronor från och med 2015.
Studiestödssystemet i Sverige är ett av världens mest generösa. För att ytterligare förstärka de studerandes ekonomi har regeringen vid upprepade tillfällen initierat höjningar av studiemedelsbeloppet, barntillägget och fribeloppet under de senaste åren. Studerande som arbetar vid sidan av studierna kan nu tjäna ca 172 400 kronor per kalenderår utan att studiemedlen reduceras.
För att ge de studerande ännu bättre förutsättningar för att fokusera på studierna menar regeringen att det nu är angeläget att ytterligare höja studiemedlen med ca 1 000 kronor i månaden. Detta finansieras med en relativt lägre bidragsandel. Härigenom frigörs ca 800 miljoner kronor till denna och andra reformer. Med regeringens aviserade förslag får en studerande 10 777 kronor per studiemånad vid heltidsstudier 2015, jämfört med 9 754 kronor under 2014.
Låt mig också poängtera att återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet är förmånliga. Räntan ligger på en historiskt låg nivå och det finns inbyggda trygghetsregler i systemet. Till exempel har en låntagare som saknar betalningsförmåga möjlighet att ansöka om bl.a. nedsättning.
Avslutningsvis kan det konstateras att kunskapsresultaten i den svenska skolan har sjunkit under lång tid. Det är därför som regeringen sedan den tillträdde lägger om hela den svenska skolpolitiken.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.