försäkringskassornas resurser

Skriftlig fråga 2001/02:170 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-06
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 november

Fråga 2001/02:170

av Rolf Gunnarsson (m) till statsrådet Ingela Thalén om försäkringskassornas resurser

Försäkringskassorna utlovades först 100 miljoner kronor extra för att kassorna skulle klara sin verksamhet. Summan blev sedan endast 25 miljoner kronor. Detta slår så här vid kassan i Dalarna, enligt ett larm som kommit i dag från försäkringskassans chef:

Man hinner med utbetalningarna och förtidspensioneringarna. Men rehabiliteringen kommer först i tredje hand. Detta innebär, fortfarande enligt samma chef, att bristen på rehabiliteringsinsatser kommer att ge flera långtidssjukskrivningar. Kassans chef i Dalarna säger vidare att det "är svårt för personalen att hinna med sitt jobb" och att de anställda blir utbrända.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidtaga för att komma till rätta med försäkringskassornas resursproblem?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:170 besvarad av

den 14 november

Svar på fråga 2001/02:170 om försäkringskassornas resurser

Statsrådet Ingela Thalén

Rolf Gunnarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidtaga för att komma till rätta med försäkringskassornas resursproblem.

Regeringens ambition är att stärka socialförsäkringens administration så att den kan ge människor ett bra och snabbt stöd. I budgetpropositionen redovisar regeringen sin bild av situationen inom administrationen. Regeringens samlade bedömning är att försäkringskassorna behöver förbättra sina resultat på en rad områden. Alltför många försäkrade möter handläggningstider som är oacceptabelt långa och många får bristfälliga eller felaktiga beslut. Detta anser regeringen vara ett hot mot rättssäkerheten och tilltron till den allmänna försäkringen. Regeringens bedömning är att detta inte i första hand är ett resursproblem, utan att lösningen finns inom administrationen.

Det finns en vilja att inom socialförsäkringsadministrationen konstruktivt diskutera hur vi kan komma till rätta med dessa problem. Det har jag kunnat konstatera när jag de senaste veckorna diskuterat budgetpropositionen för 2002 med representanter från försäkringskassorna och med företrädare för Riksförsäkringsverket.

Här har också regeringen anledning att vara självkritisk. Det må vara att försäkringskassorna har en ytterst självständig ställning. Detta fråntar dock inte regeringen ansvaret att utöva ett tydligt ledarskap på de områden där vi har att agera.

Regeringen ser lösningar till administrationens problem inom flera områden. T.ex. pågår sedan flera år ett omfattande omstrukturerings- och utvecklingsarbete inom utvecklingsprogrammet. Syftet är att med modern teknik rationalisera arbetet och på så sätt frigöra resurser för mer komplicerade ärenden. Arbetet är dock försenat, vilket regeringen också redovisar i budgetpropositionen. Vidare betonar regeringen i budgetpropositionen vikten av att Riksförsäkringsverket prioriterar sina insatser för att snarast uppnå resultat inom utvecklingsprogrammet.

Därutöver avser regeringen att koncentrera handläggningen i en del ärenden, att ge tydligare ramar för Riksförsäkringsverket, att satsa resurser på metodutveckling @ särskilt när det gäller rehabilitering @ för att tillsammans med utvecklingsprogrammet på sikt kunna ge försäkringskassorna uthållig lättnad. Regeringen arbetar också intensivt med utformningen av regleringsbrevet för 2002 för att det ska bli det tydliga styrdokument administrationen behöver.

Det är dock inte tillräckligt att regeringen agerar i dessa frågor. För att lösa problemen med de ökande sjukskrivningarna, både i samhället och inom försäkringskassan måste också ledning, kontroll och styrning inom försäkringskassan stärkas. Här har försäkringskassornas styrelser en viktig roll.

En aktiv ledning och styrning på alla nivåer är nödvändig för att nå goda resultat, vilket krävs för att tilltron till administrationen och de allmänna försäkringarna ska kunna bibehållas.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.