förföljelser av kristna i Turkiet

Skriftlig fråga 2001/02:1041 av Erik Ågren, Jan (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-12
Anmäld
2002-04-16
Besvarad
2002-04-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 april

Fråga 2001/02:1041

av Jan Erik Ågren (kd) till utrikesminister Anna Lindh om förföljelser av kristna i Turkiet

Den turkiska statsledningen fortsätter att slå hårt mot de kvarvarande spillrorna av kristna medborgare i Turkiet. EU-kandidaturen verkar inte ha påverkat det minsta vad gäller Turkiets beslut att fördriva de kristna fullt ut ur landet.

Den katolska kyrkan Saint Antuan i Icel (tidigare Mersin) tog hand om sju föräldralösa barn och barn i familjer med besvärlig social situation. Barnen fick genom kyrkan mat, husrum och kläder, medan den officiella turkiska skolan stod för undervisning.

I ett beslut den 29 november 2001 av valin i Icel förbjöds den katolska kyrkan Saint Antuans hela hjälpverksamhet utan förvarning och motivering samt med omedelbar verkan. I detta beslut förbjöds även att bistå dessa barn på något sätt. Beslutet medförde också att från ett bestämt datum tillåts inga andra än kyrkans personal att närvara i kyrkans lokaler. Kyrkan försökte överklaga beslutet men det gav inget resultat.

Den 30 mars 2002 infann sig polisen vid kyrkan och verkställde beslutet genom att köra i väg barnen. Dessutom har polisen hotat den ansvarige munken, Giorgio Bruno Simonelli. Barnen är nu hänvisade till en tillvaro som gatubarn.

Vad avser utrikesministern att göra för att Turkiet ska inse vikten av att följa grundläggande mänskliga rättigheter och därmed sätta stopp för förföljelserna av kristna i Turkiet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1041 besvarad av

den 18 april

Svar på fråga 2001/02:1041 om förföljelser av kristna i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Jan Erik Ågren har frågat mig vad jag avser att göra för att Turkiet ska inse vikten av att följa grundläggande mänskliga rättigheter och därmed sätta stopp för förföljelserna av kristna i Turkiet.

Jag instämmer i Jan Erik Ågrens oro över situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Därför ställer Sverige, liksom EU, tydliga krav på Turkiet vad gäller vikten av att respektera mänskliga rättigheter i allmänhet och intoleransen gentemot landets etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. Det är oacceptabelt att myndighetsingripanden på grund av religionsutövning förekommer. Frågan har på bl.a. svenskt initiativ tagits upp av det lokala EU-ordförandeskapet i Ankara med turkiska myndigheter. Sverige kommer både bilateralt och inom EU att fortsatt verka för att alla människor, även de som tillhör religiösa minoriteter, ska ha möjlighet att fritt utöva sin religion.

Den otillfredsställande respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet framhölls senast av EU vid associationsrådet med Turkiet den 16 april. De krav som ställts på Turkiet har även lett till vissa framsteg. Lagreformerna som antogs av det turkiska parlamentet i februari och mars i år syftar till att anpassa Turkiet till de politiska Köpenhamnskriterierna om bl.a. demokrati och mänskliga rättigheter. EU välkomnar dessa framsteg, men konstaterar att det är långt kvar innan lagstiftningen motsvarar EU:s krav. I vilken utsträckning skyddet för de mänskliga rättigheterna i Turkiet verkligen stärks kommer även att bero på den praktiska tillämpningen av lagarna.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.