förbud mot antipersonella minor

Skriftlig fråga 1997/98:549 av Eneroth, Tomas (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-03-12
Anmäld
1998-03-16
Besvarad
1998-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:549 av Tomas Eneroth (s) till utrikesministern om förbud mot antipersonella minor

Det kan i dag finnas mellan 60 och 120 miljoner truppminor utplacerade i 69 länder. Varje månad skördas fortfarande hundratals offer. I de flesta fallen är det civila som drabbas när de försöker bruka sin jord.

I höstas skrev 120 stater under ett förbud mot handel med samt tillverkning, användning och lagring av antipersonella minor. Det var ett historiskt avtal och Sveriges ansträngningar för att få ett stopp på de fruktansvärda landminorna har varit mycket värdefulla. Avtalet träder i kraft när det ratificerats av ett antal länder.

Min fråga till utrikesministern är därför:

När är Sverige redo att ratificera avtalet om förbud mot antipersonella minor?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:549 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:549 om förbud mot antipersonella minor
    Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén

Tomas Eneroth har frågat mig när Sverige är redo att ratificera avtalet om förbud mot antipersonella minor.

Den fråga som Tomas Eneroth har ställt gäller konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring. Förutom totalförbudet mot antipersonella minor stipulerar konventionen även att befintliga lager av sådana minor skall förstöras inom fyra år efter ikraftträdandet. Dessutom innehåller konventionen bestämmelser som ger utökade möjligheter till samarbete och bistånd beträffande minröjning samt hjälp till offren för antipersonella minor.

Konventionen undertecknades av drygt 120 länder, däribland Sverige, den 3-4 december 1997. Hittills har sju stater ratificerat densamma; Kanada, Irland, Mauritius, Turkmenistan, Ungern, Heliga Stolen och Schweiz. Konventionen träder i kraft sex månader efter att den ratificerats av 40 stater.

Regeringen arbetar för närvarande med en proposition om svensk ratifikation vilken avses att föreläggas riksdagen redan under våren för ratifikation snarast möjligt.

Hösten 1996 fattade riksdagen beslut om att antipersonella minor inte skall användas i det svenska försvaret och att existerande sådana - med undantag för det absoluta minimiantal som behövs för utbildning och träning av minröjningspersonal och utveckling av skydds- och minröjningsteknik - skall förstöras så snart som möjligt, dock senast före utgången av år 2001. Någon svensk produktion eller export av antipersonella minor har inte förekommit sedan 1974.

I avvaktan på att Ottawakonventionen skall träda i kraft informerade regeringen den 9 februari i år FN:s generalsekreterare att Sverige redan nu provisoriskt tillämpar konventionens kärnåtaganden, dvs. förbuden mot användning, lagring, tillverkning och överföring av antipersonella minor. Detta var ett uttryck för den svenska övertygelsen om vikten av att totalförbudet förverkligas så snart som möjligt.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.