FN:s konvention mot kvinnodiskriminering
Skriftlig fråga 1999/2000:727 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-22
- Anmäld
- 2000-03-28
- Besvarad
- 2000-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:727
av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Anna Lindh om FN:s konvention mot kvinnodiskrimineringI oktober förra året antog FN:s generalförsamling texten till ett protokoll som ger enskilda kvinnor möjlighet att anföra klagomål över brott mot konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Konventionen ska bl.a. garantera kvinnor lika rättigheter i fråga om utbildning, lön och social trygghet samt avskaffa diskrimineringen av kvinnor i alla frågor som gäller äktenskap och familjeförhållanden.
Sverige undertecknade protokollet den 10 december 1999, på dagen för de mänskliga rättigheterna. De är nu en fråga av högsta vikt att regeringen omgående förelägger riksdagen förslag om protokollets ratificering. Sverige måste agera som ett föredöme i dessa frågor som rör grundläggande mänskliga rättigheter. Mot den bakgrunden vill jag fråga utrikesministern:
När avser regeringen lämna en proposition till riksdagen om protokollets ratificering så att kvinnor i Sverige får rätt att hos FN föra talan om Sveriges uppfyllande av kvinnodiskrimineringskonventionen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:727 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:727 om FN:s konvention mot kvinnodiskriminering
Utrikesminister Anna Lindh
Ulla Hoffmann har frågat mig när den svenska regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen om ratifikation av tilläggsprotokollet till FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.
Tilläggsprotokollet antogs av FN:s generalförsamling den 6 oktober 1999.
Det innehåller en möjlighet för den kommitté som har att övervaka efterlevnaden av konventionen att behandla enskilda klagomål samt att inleda undersökningsförfaranden på eget initiativ.
Protokollet är öppet för undertecknande av varje stat som är part i konventionen. Sverige undertecknade, tillsammans med nio andra EU-länder, protokollet den 10 december 1999. I enlighet med folkrättsliga principer har Sverige genom undertecknandet förbundit sig att inte motarbeta syftet och innehållet i protokollet.
Protokollet undertecknades således för cirka tre månader sedan. På sedvanligt sätt föregås frågan om en framtida svensk ratifikation av en grundlig beredning inom Regeringskansliet. Denna pågår för närvarande.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.