Fängslade i Turkiet
Skriftlig fråga 2012/13:92 av Hägg, Carina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-11-05
- Anmäld
- 2012-11-06
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2012-11-20
- Svar anmält
- 2012-11-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 november
Fråga
2012/13:92 Fängslade i Turkiet
av Carina Hägg (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Att döma journalister för journalistiskt arbete är inte acceptabelt.
Europeiska Journalistfederationen (EFJ) kampanjar för frisläppande av journalister i Turkiet. Man har lagt upp en lista med över 70 namn på sin hemsida. Nyligen hölls också en konferens i Istanbul. Baris Pehlivan väntas inom kort komma till Sverige innan sin rättegång för sitt journalistiska arbete i Turkiet. Hans fall har adopterats av Journalistförbundet i Sverige. Likaså har Tuncay Özkans och Mustafa Balbays fall adopterats av journalistförbunden i Norge respektive Finland.
Tuncay Özkan och Mustafa Balbay sitter fängslade sedan 2008 respektive 2009 i ett specialfängelse. Det har kommit oroande rapporter om Özkans hälsotillstånd. Fängelset Silivri i Turkiet innehåller även den specialdomstol som handlägger deras fall. Det som framkommit om underlag för åtal är misstanke om att skapa kaos i Turkiet.
Lagar om terror ska göra åtskillnad mellan journalistik och terrorism, likaså göra juridisk åtskillnad mellan fackligt arbete och terrorism. Terrorhandlingar är allvarliga brott som jag starkt fördömer.
Min fråga till utrikesministern är:
På vilket sätt stöder utrikesministern och regeringen Europeiska Journalistfederationens (EFJ) arbete för enskilda journalister som väntar på domstolsprocesser eller redan är dömda?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:92 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2012/13:92 Fängslade i Turkiet
2012/13:120 Hungerstrejkande i turkiska fängelser
Utrikesminister Carl Bildt
Carina Hägg har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen stöder Europeiska Journalistfederationens (EFJ) arbete för enskilda journalister som väntar på domstolsprocesser eller redan är dömda. Carin Runeson har frågat statsrådet Birgitta Ohlsson om hon avser att ta några initiativ i förhållande till EU med anledning av den pågående hungerstrejken, den turkiska statens förnekande av den kurdiska minoritetens rättigheter samt möjligheten att bana väg för en fredlig lösning av kurdfrågan. Frågan har överlämnats till mig. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Sverige verkar på bred front, genom bilaterala samtal, genom stöd till olika turkiska aktörer, och genom EU, för att stärka yttrandefriheten och förbättra journalisters situation i Turkiet.
I Sveriges politiska dialog med den turkiska regeringen tas problemen på yttrandefrihetens område upp regelbundet. Genom UD:s rapporter om mänskliga rättigheter gör vi systematiska inventeringar av situationen i Turkiet, som underlag för vår dialog med turkiska företrädare. Både EU och Sverige, genom vår ambassad i Turkiet, följer rättegångar mot journalister, inklusive de rättegångarna mot journalisterna Ahmet Siks och Nedim Seners tidigare i år.
Därtill verkar Sverige för ökad respekt för och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna i Turkiet genom vårt bilaterala reformsamarbete om ca 87 miljoner kronor per år. Stödet är inriktat på demokratisk samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Den turkiska reformprocessen fortgår. Ett nytt juridiskt reformpaket lanserades av den turkiska regeringen tidigare i år, och innebar ett steg i rätt riktning. Bland annat kommer myndigheterna att tydligare behöva motivera beslut om häktning, vilket har stor betydelse för det stora antal journalister som misstänks för terroristpropaganda eller liknande brott. Dessutom har myndigheternas möjlighet att beslagta publikationer inskränkts betydligt. Från Sveriges sida kommer vi att noggrant följa implementeringen av dessa reformer, och fortsätta att peka på problemen i Turkiets vida definition av terrorism.
EU spelar en central roll i detta sammanhang. Anslutningsprocessen förblir ett viktigt instrument för att – steg för steg – bidra till en modernisering av det turkiska samhällets alla delar. Sverige stöder, och bidrar till, denna process.
Vad gäller de hungerstrejkande i turkiska fängelser vill jag i första hand hänvisa till mitt svar på frågorna från Roza Güclü Hedin, Carina Hägg och Arhe Hamednaca den 9 november. Vidare ger jag mitt fulla stöd till kommissionär Füle som tydligt uppmanat de hungerstrejkande att inte riskera sin hälsa och sina liv, samtidigt som han uppmanar de turkiska myndigheterna att i linje med internationella normer för mänskliga rättigheter förebygga ytterligare försämring av fångarnas hälsa.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.