exporten av kalvar
Skriftlig fråga 1998/99:522 av Lindvall, Gudrun (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-08
- Anmäld
- 1999-04-13
- Besvarad
- 1999-04-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 april
Enligt uppgifter i Land Lantbruk nr 11 sker export av mycket unga kalvar från Sverige till Holland och Belgien.
I normala fall är kalvar som säljs lägst sex veckor och förberedda för omflyttningen. Så lär det enligt tidningen inte förhålla sig med de kalvar som nu exporteras. Det har tydligen rört sig t.o.m. om så unga kalvar som endast två veckor gamla. Att förhållandena i de länder djuren exporteras till inte stämmer med de svenska djurskyddsbestämmelserna gör saken ännu värre. Hanteringen rimmar också mycket illa med det engagemang Sverige visade då transporterna inom EU debatterades i Bryssel för några år sedan och där den svenska kritiken av transporter av unga lamm var mycket hård.
I artikeln framhålls från Köttbranschens riksorganisation att hanteringen är skandal och att alla goda krafter måste samlas för att stoppa hanteringen.
Min fråga till jordbruksministern är därför:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att få stopp på exporten av unga kalvar?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:522 besvarad av
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 14 april
Gudrun Lindvall har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att få stopp på exporten av unga kalvar.
Jag anser att det borde vara självklart att djur i de fall de inte föds upp
i födelsebesättningen utan hos en specialiserad uppfödare inte transporteras längre än till närmaste lämpliga ställe. Tyvärr ser inte verkligheten alltid ut så.I samband med BSE-krisen instiftades ett bidrag för tidigarelagd slakt, i syfte att minska produktionen på EU-nivå. Bidraget betalades ut till kalvar under en viss vikt, vilken varierade mellan länder beroende på medlemslandets medelvikt för slaktade kalvar. Bidraget ökade lönsamheten för kalvsektorn. I Nederländerna och Belgien sker en betydande kalvuppfödning. Tidigare har man importerat ett stort antal kalvar från Storbritannien, men det tidigare exportförbudet (på grund av BSE-krisen) för landet, medförde att nederländska och belgiska uppfödare började söka kalvar på annat håll. Priserna på t.ex. livkalv har under en tid varit, och är fortfarande låga i Sverige jämfört med genomsnittet i EU. Kortsiktiga ekonomiska intressen har då medfört att export av kalv har blivit en god affär för vissa svenska producenter.
Om exporten av kalvar innebär onödigt lidande för djuren är en sådan utveckling givetvis inte önskvärd. Enligt svensk djurskyddslagstiftning måste kalvar vara minst två veckor gamla för att transporteras. Enligt Statens jordbruksverk har transporterna hittills uppfyllt bestämmelserna. Vid inlastningen besiktigas djuren av distriktsveterinär, som också utfärdar friskintyg och kontrollerar märkningen.
När det gäller djurtransporter finns ett täckande och i många avseenden förhållandevis bra regelverk inom EU. För alla transporter gäller att djur bara skall transporteras när de är lämpliga att transportera och när åtgärder har vidtagits för djurens skötsel under sändningen och vid ankomsten till bestämmelseorten. Grundregeln är att kalvarna inte får transporteras under längre tid än åtta timmar. Undantag görs då transportmedlen uppfyller vissa villkor avseende t.ex. strö, foder, ventilation och tillgång till vatten. I dessa fall får icke avvanda kalvar transporteras i nio timmar. Därefter skall djuren ha en viloperiod om en timme, varefter transporten får återupptas i nio timmar. För avvanda kalvar gäller liknande regler, men där är den tillåtna tiden 14 timmar, varefter en timmes vila skall föreligga. Detta är enligt min uppfattning inte bra. Kalvar bör överhuvudtaget inte transporteras på detta sätt.
Sedan EU-inträdet är Sverige en del av den gemensamma marknaden. Detta innebär att t.ex. levande djur och kött fritt kan föras mellan medlemsländerna. Handelsströmmarna styrs till största delen av ekonomiska bedömningar. Någon möjlighet att hindra utförsel till en annan medlemsstat finns inte. Så har EU-domstolen t.ex. slagit fast att utförsel av kalvar från England inte kan hindras av djurskyddsskäl om införsellandet uppfyller minimireglerna i rådets direktiv 91/629 (EEG) av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar.
Sverige har, precis som Gudrun Lindvall påpekar, sedan medlemskapet kämpat hårt för att förbättra djurskyddet inom EU bl.a. vad gäller transporter. Jag kommer givetvis att liksom tidigare fortsätta att på alla sätt försöka förbättra bestämmelserna inom EU vad gäller djurtransporter.
Jag anser att exporten av unga kalvar rimmar illa med den höga ambitionsnivå som lantbrukarna själva satt upp för den svenska djuruppfödningen. Det är olyckligt att kortsiktiga ekonomiska intressen tar överhanden över de mera långsiktiga målen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.