EU:s direktiv om offentlig upphandling
Skriftlig fråga 2012/13:491 av Granlund, Marie (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-05-03
- Anmäld
- 2013-05-13
- Besvarad
- 2013-05-15
- Svar anmält
- 2013-05-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 maj
Fråga
2012/13:491 EU:s direktiv om offentlig upphandling
av Marie Granlund (S)
till statsrådet Stefan Attefall (KD)
Förhandlingarna om offentlig upphandling är i full gång. Enligt tidsplanen kommer ytterligare en så kallad trialog mellan kommissionen, Europaparlamentet och rådet att äga rum den 6 maj. Bland annat förväntas man där diskutera Europaparlamentets tillägg till artikel 15. Det nya förslaget från Europaparlamentet, artikel 15.2, berör sociala hänsyn vid upphandling och krav på att ekonomiska aktörer ska följa arbetsrättsliga bestämmelser som bland annat regleras i nationell lag och i internationella konventioner och som är tillämpliga på den ort där byggentreprenaden utförs, tjänsten tillhandahålls eller varorna framställs.
Nu verkar det som att ett antal medlemsländer i rådet vill stryka förslaget och motsätter sig en hänvisning till ILO:s konvention nr 94.
Vad gör statsrådet och regeringen för att säkra att artikel 15.2 blir kvar och att en hänvisning till ILO:s konvention nr 94 finns med i direktivet?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:491 besvarad av Statsrådet Stefan Attefall
Svar på fråga
2012/13:491 EU:s direktiv om offentlig upphandling
Statsrådet Stefan Attefall
Marie Granlund har, med anledning av de pågående förhandlingarna om nya EU-direktiv på upphandlingsområdet, frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkra att artikel 15.2 i Europaparlamentets förslag blir kvar och en hänvisning till ILO-konvention nr 94 finns med i direktivet.
Förhandlingarna om de nya EU-direktiven på upphandlingsområdet har pågått sedan januari 2012 och synes nu vara inne i sitt slutskede. Trepartssamtalen mellan kommissionen, parlamentet och rådet – under det irländska ordförandeskapet – inleddes i början av mars och planeras pågå fram till sommaren. I dagsläget förväntas ett antagande av de nya direktiven kunna ske hösten 2013.
Som jag tidigare framhållit ser jag mycket positivt på den reform som nu sker av upphandlingsdirektiven. Det finns många viktiga delar i detta stora paket, som kommer att leda till förbättringar både för upphandlande myndigheter och företag. Det är positivt att förslagen tydliggör utrymmet att ta miljöhänsyn och ställa sociala krav i syfte att främja hållbar tillväxt och sjyst företagande. Förslagens målsättningar att förenkla upphandlingsförfarandet och skapa mer flexibilitet samt att underlätta tillträdet till marknaden för små och medelstora företag är förstås också mycket lovvärda. Jag bedömer även att förslagen har en stor tillväxtfrämjande potential och stöder därför att de nya direktiven antas så snart som möjligt.
Artikel 15.2 är en stor och viktig fråga i förhandlingarna. Det finns dock en del oklarheter med förslaget när det gäller dess praktiska tillämpning. Jag vill lyfta fram att Sverige trots detta upprepade gånger i förhandlingarna har framhållit att rådet bör kunna vara flexibelt gentemot Europaparlamentet i denna fråga. Regeringen har också pekat på att en kompromiss måste kunna fungera EU-rättsligt, vara tydlig och inte innebära en alltför stor administrativ börda, till exempel när det gäller vilka utredningsåtgärder en myndighet måste vidta innan den har försäkrat sig om att leverantörerna följer tillämpliga bestämmelser. En kompromiss rörande Europaparlamentets förslag presenterades i går den 14 maj 2013. Varken regeringen eller rådet har ännu hunnit ta ställning till denna.
I fråga om artikel 15.2 har Marie Granlund också tagit upp vad jag och regeringen gör för att säkra att en hänvisning till ILO-konvention nr 94 finns med i direktivet. Såsom jag tidigare redogjort för – bland annat i svaret på fråga 2012/13:421 av Ali Esbati – var frågan om ILO 94 aktuell under diskussionerna i rådet. Regeringen var aktiv i dessa diskussioner genom att, med stöd av andra medlemsstater, begära ett yttrande från rådets rättstjänst för att klarlägga förhållandet mellan ILO 94 och EU. Regeringen stödde vidare förslag från ett par medlemsstater som är parter till konventionen om att en hänvisning till ILO-konvention 94 skulle tas in genom omnämnande i ett skäl i direktivet. Det kompromissförslag som sedan presenterades i rådsförhandlingarna var dock begränsande. Regeringen agerade därför aktivt och med framgång för att undvika skrivningar i direktivet som skulle riskera att befästa de rättsliga svårigheterna mellan EU-rätten och ILO 94. Något omnämnande skedde sedan inte i rådets allmänna inriktning, som nu ligger till grund för förhandlingarna från rådets sida. Det kan tilläggas att inte heller kommissionens eller Europaparlamentets förslag innehåller någon uttrycklig hänvisning till konventionen. Jag vill slutligen i sammanhanget framhålla att regeringen i förhandlingarna också verkat för förtydliganden när det gäller möjligheterna att ställa krav på villkor i enlighet med kollektivavtal.
Jag har i finansutskottet och EU-nämnden redogjort för regeringens arbete med direktivförhandlingarna samt hur riksdagens tillkännagivanden dels om ratifikation av ILO-konvention 94, dels om att lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ska ändras så att krav i enlighet med kollektivavtal kan ställas vid offentlig upphandling, har beaktats under det arbetet. Regeringen kommer även i det fortsatta arbetet att beakta dessa. Jag avser också att återkomma till riksdagen med ytterligare redogörelser för förhandlingsarbetet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.