EU och forskningen
Skriftlig fråga 2003/04:1295 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-06-02
- Anmäld
- 2004-06-02
- Besvarad
- 2004-06-09
- Svar anmält
- 2004-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 juni
Fråga 2003/04:1295
av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om EU och forskningenFolkpartiet anser att utbildnings- och forskningspolitik är något som varje medlemsland självt sköter bäst och att EU därför ska vara så lite styrande som möjligt. Eftersom forskningsprojekten växer i storlek @ och över nationsgränserna @ finns det dock poänger med att EU tillhandahåller vissa forskningsmedel. Det gäller särskilt projekt som är för stora för de flesta länder att genomföra ensamma.
EU:s sjunde ramprogram för forskning håller nu på att tas fram. De tidigare ramprogrammen har varit ensidigt fokuserade på vissa angivna forskningsområden och forskarna själva har haft lite inflytande.
Det är hög tid för regeringen att påverka processen med nästa ramprogram, så att forskarna själva tillåts göra vetenskapliga prioriteringar i stället för att resurserna ska fördelas utifrån byråkratisk centralstyrning. På sikt bör ramprogrammen ersättas av ett europeiskt forskningsråd, styrt av forskare. Dessutom är det viktigt att inte en större del av forskningsresurserna än nödvändigt fördelas av EU.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att den europeiska forskningspolitiken inte inkräktar på den svenska forskningens frihet?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1295 besvarad av
den 9 juni
Svar på fråga 2003/04:1295 om EU och forskningen
Utbildningsminister Thomas Östros
Ulf Nilsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att den europeiska forskningspolitiken inte inkräktar på den svenska forskningens frihet.
Sverige är en stark forskningsnation som avsätter stora resurser, både offentliga och privata till forskning. Men för ett litet land som Sverige är en bred kontaktyta mot andra länder av stor betydelse. Sveriges medlemskap i EU gör det möjligt för svenska forskare att delta i internationellt breda projekt inom områden som de själva anser viktiga och intressanta. Sverige får genom deltagande i EU-finansierade projekt del av värdefull kunskap och kan knyta betydelsefulla kontakter.
Det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling håller nu på att tas fram och kommer att diskuteras brett i forskarsamhället. Bland annat har Regeringskansliet påbörjat en diskussion om innehållet i ramprogrammet med berörda myndigheter och lärosäten.
Från svensk sida driver vi bland annat frågan om ett europeiskt forskningsråd. Ambitionen är att ett sådant råd ska finnas med i nästa ramprogram som börjar 2007. EU:s omfattande insatser på forskningsområdet har historiskt sett haft en mycket stark industrikoppling. Runtom i Europa växer dock insikten om att EU inte bara bör stödja tillämpad och näringslivsnära forskning, utan också måste lägga vikt vid forskarstyrd grundforskning. Detta är angeläget för att stärka europeisk forskning och skapa fler starka forskningsmiljöer i Europa, men också därför att grundforskningen har blivit allt viktigare för tillväxten. Denna vilja att använda EU:s resurser på ett bredare sätt är själva bakgrunden till idén att inrätta ett europeiskt forskningsråd med hög vetenskaplig kvalitet som ledstjärna.
De första politiska initiativen till den process som nu pågår togs under det svenska ordförandeskapet våren 2001. Under Danmarks ordförandeskap hösten 2002 tillsattes en expertgrupp som fick i uppdrag att dra upp riktlinjerna för ett sådant forskningsråd. Expertgruppen har nu presenterat sin rapport där den kraftfullt förordar inrättande av ett europeiskt forskningsråd. Alltfler länder stöder nu denna tanke.
Inrättandet av ett europeiskt forskningsråd har också mycket starkt stöd bland svenska forskare. Med tanke på Sveriges ställning som ledande forskningsnation, är jag övertygad om att svenska forskare kommer att hävda sig väl i den europeiska konkurrensen om forskningsmedel. Satsningarna på grundforskning ligger inte bara i Sveriges utan i hela Europas intresse. Därför är det positivt att Folkpartiet svängt i denna viktiga fråga och i likhet med regeringen vill inrätta ett forskarstyrt europeiskt forskningsråd.
Den nationella forskningspolitiken läggs fast genom riksdagsbehandling av de forskningspolitiska propositionerna. Som Ulf Nilsson väl vet har jag både i utbildningsutskottet och i EU-nämnden vid flertalet tillfällen understrukit att den svenska forskningens frihet inte berörs av EU:s ramprogram. Dessa ska ses som ett komplement till de nationella forskningssatsningarna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.