Ett treterminssystem

Skriftlig fråga 2017/18:914 av Ida Drougge (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-28
Överlämnad
2018-02-28
Anmäld
2018-03-01
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Vägen in i det svenska samhället går via en väl fungerande skola. Oavsett bakgrund och vart man är på väg så ska man kunna lita på att skolan ger en så god start i livet som möjligt.

Enskilt viktigast för elevernas kunskapsresultat är tid med skickliga lärare. I ljuset av detta är det oroande att Sverige har mindre undervisningstid jämfört med andra OECD-länder. Sammantaget handlar det om nästan ett års mindre undervisningstid under den obligatoriska skolformen. Ett sätt att öka undervisningstiden skulle vara att korta av sommarlovet och införa ett treterminssystem, något som vi moderater har föreslagit. Ett införande av ett treterminssystem skulle dock behöva utredas.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att tillsätta en utredning om införande av ett treterminssystem?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:914 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)



U2018/00957/S, U2018/00967/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:914 av Ida Drougge (M)
Ett treterminssystem och fråga 2017/18:915 av

Betty Malmberg (M) Utökad undervisningstid

Ida Drougge har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att tillsätta en utredning om införande av ett treterminssystem.

Betty Malmberg har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att utöka elevernas undervisningstid.

Här följer ett samlat svar på dessa frågor.

I motion 2015/16:1248 föreslog Elisabeth Svantesson (M) att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att riksdagen ställer sig bakom förslaget att utreda för- och nackdelar med att införa ett treterminssystem i grundskolan. Riksdagen avslog dock denna motion (bet. 2015/16: UbU12, rskr. 2015/16:168). Jag gör inte någon annan bedömning i dag än riksdagen gjorde då. Regeringen har däremot vidtagit och avser att vidta ytterligare åtgärder för att säkra och utöka elevernas undervisningstid inom gällande läsårsform.

I sin granskning av den svenska skolan påpekade OECD att undervisningstiden i den svenska grundskolan ligger lägre än snittet i OECD (Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, 2015a). Enligt timplanen för grundskolan uppgår den totala undervisningstiden till minst 6 890 timmar för varje elev. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslagen i regeringens proposition Skolstart vid sex års ålder (prop. 2017/18:9), som innebär att förskoleklassen blir obligatorisk fr.o.m. höstterminen 2018. Då utbildningen i förskoleklassen omfattar minst 525 timmar under ett läsår har en ökning av antalet undervisningstimmar genomförts för de obligatoriska skolformerna i jämförelse med andra länder och med det närmar sig Sverige OECD-snittet.

Undervisningstiden i ämnet matematik utökades 2013 och 2016 med totalt 225 timmar. I promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) har det vidare föreslagits att antalet undervisningstimmar i matematik ska utökas med ytterligare 105 timmar i årskurs 7–9 fr.o.m. den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en sådan utökning. Regeringen avser även att göra en ändring i skolförordningen som innebär att undervisningstiden i idrott och hälsa i grundskolan utökas med 100 timmar fr.o.m. hösten 2019. Dessa timmar fördelas om från elevens val då det finns brister i skolornas hantering av elevens val och en stor majoritet av rektorer och huvudmän framfört önskemål om att undervisningstiden för elevens val ska minskas.

Utvärderingar visar att många elever inte får den undervisningstid de har rätt till. Skolkommissionen bedömer, i likhet med regeringen, att det behöver införas en stadieindelad timplan för att säkerställa att alla elever får den undervisningstid de har rätt till och därmed bidra till en mer jämlik skola (Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet [SOU 2017:35]). Regeringen har beslutat om propositionen En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (prop. 2016/17:143) och riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2018.

Skolkommissionen pekar också på att det finns evidens för att mer lärarledd undervisningstid ger positiva pedagogiska resultat. Enligt kommissionen gäller detta i synnerhet ämnen där möjligheterna att på egen hand läsa in eller få föräldrastöd är begränsade. Den svenska skolan ska uppväga socioekonomiska skillnader och ge alla elever möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Att ge elever möjlighet till hjälp med läxor och annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid är ett viktigt steg mot en ökad jämlikhet. För att stimulera fler huvudmän att erbjuda hjälp med läxor eller annat skolarbete förstärkte regeringen 2016 satsningen med statsbidrag till läxhjälp för att främja möjligheten för elever att få stöd med läxor eller annat skolarbete utanför den ordinarie undervisningstiden. En del av dessa medel får användas till ideella föreningar. Skolornas intresse för att erbjuda eleverna läxhjälp är stort och ökar. 2017 betalade Statens skolverk ut totalt 363 miljoner kronor i bidrag till skolor som bedriver läxhjälp. Skolverket betalade också ut 20 miljoner kronor till ideella organisationer som erbjuder läxhjälp. Satsningen möjliggör läxhjälp till totalt 460 000 elever.

Riksdagen har vidare i enlighet med regeringens proposition En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) beslutat om en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola till vissa elever i grundskolans årskurs 8 och 9. Ett införande av en sådan skyldighet skapar en högre grad av jämlikhet och garanterar att de elever som behöver det erbjuds möjligheten till mer undervisning.

Som en del i arbetet för att stärka nyanlända elevers resultat har en försöksverksamhet med utökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan pågått sedan 2013. Försöksverksamheten har förlängts och huvudmän som deltar kommer att kunna få bidrag under 2018.

Detta är några åtgärder som regeringen vidtagit och avser att vidta för att säkra och utöka elevernas undervisningstid. Undervisningstiden har betydelse, men forskning pekar på lärarens undervisningsskicklighet som den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsinhämtning och resultat. Här är tid för förberedelser av avgörande betydelse. Därför är det viktigt att ca 20 000 fler personer (heltidstjänster) anställts i skolväsendet sedan läsåret 2014/15, bl.a. genom regeringens satsningar på t.ex. fler anställda i förskoleklassen och lågstadiet.

Stockholm den 7 mars 2018

Gustav Fridolin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.