Erkännande av folkmordet seyfo

Skriftlig fråga 2020/21:2535 av Pia Steensland (KD)

Pia Steensland (KD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

År 1915 dåvarande Osmanska riket, i dagens Turkiet, utfördes ett folkmord på armenier, assyrier/ syrianer, kaldéer och pontiska greker. Över 1,5 miljoner oskyldiga kristna invånare valdes ut målmedvetet och dödades på religiös och etnisk grund. Målet var att utplåna en hel folkgrupp i syfte att skapa en nation med en etnisk folkgrupp som hade ett enda språk och en enda religion (islam). Folkmordet kallas i folkmun för seyfo, vilket betyder svärd.

Massmorden begicks på order från de styrande så kallade ungturkarna och utfördes genom systematiska tvångsdeportationer, avrättningar och massakrer. Kvinnor och barn våldtogs. Många såldes också som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader och kyrkor förstördes och de kristna invånarnas egendom konfiskerades. De flesta offren dödades under åren 1915–1916, men förföljelserna fortsatte fram till år 1918. Resultatet blev att Osmanska riket tömdes på majoriteten av sin kristna befolkning.

Den 11 mars 2010 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker, att Sverige bör verka inom EU och FN för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker samt att Sverige bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker.

För fem år sedan erkände Europaparlamentet, efter initiativ från Kristdemokraterna, illdåd mot assyrier/syrianer, kaldéer och yazidier utförda av Islamiska staten (IS) som folkmord. Med hänvisning till Europaparlamentets erkännande tog ett antal nationella parlament samma beslut. Det skedde i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Irland, Lettland, Australien och USA, för att nämna några. Vad gäller USA tog även Vita huset under president Obamas ledning ett beslut att erkänna övergreppen mot kristna och yazidier som folkmord.

Trots tillkännagivandet från Sveriges riksdag 2010 och erkännandet från Europaparlamentet och flera länder saknas ett officiellt beslut från Sveriges regering om att erkänna folkmordet 1915. Detta trots att Stefan Löfven i april 2014, vid ett besök i assyriska kulturhuset i Södertäljestadsdelen Hovsjö, lovade att en regering ledd av Socialdemokraterna skulle erkänna seyfo som folkmord.

Det är oacceptabelt att personer inom terrorsekten IS nu reser från Sverige till exempelvis Syrien och Irak och begår terrorhandlingar med samma syfte som vid folkmordet 1915. Hela världen vittnar om IS-terroristernas grymma metoder. I min valkrets Sörmland bor en stor andel av både assyrier och yazidier, folkgrupper som har varit särskilt utsatta för terrorism. De blev tvingade att lämna sina hem och fly till Sverige för att rädda sina liv. Flera vittnar om att deras släktingar har blivit kidnappade och bortkörda av IS-terroristerna i Syrien. Det beskriver det som att historien upprepar sig hundra år efter folkmordet 1915 eftersom erfarenhet och forskning visar att risken för upprepning ökar om allvarliga folkrättsbrott förtigs av omvärlden. Det är därför angeläget att regeringen agerar för att erkänna folkmordet seyfo.

Ett erkännande skulle inte minst bidra till att ge offren och deras efterlevande anhöriga en möjlighet till upprättelse. Det aktuella minoritetsgrupperna i Sverige och i Sörmland skulle då förhoppningsvis kunna slippa bli förföljda av sina mardrömmar, men framför allt skulle risken för att de ska fortsätta bli hotade och utsatta från påtryckningar ifrån terrorsekten IS minska. Det skulle göra stor skillnad i många människors liv och vardag.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde följande:

 

Anser ministern att det är av betydelse att regeringen officiellt erkänner folkmordet seyfo för att förhindra att historien upprepar sig, och när har hon och regeringen i så fall för att avsikt att verkställa riksdagens tillkännagivande i frågan från 2010?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2021-04-14 Överlämnad: 2021-04-15 Anmäld: 2021-04-16 Svarsdatum: 2021-04-21 Sista svarsdatum: 2021-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga