entreprenörsskap i Sverige

Skriftlig fråga 2002/03:442 av Sjösten, Ulf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-01-24
Anmäld
2003-01-24
Besvarad
2003-01-29
Svar anmält
2003-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 januari

Fråga 2002/03:442

av Ulf Sjösten (m) till näringsminister Leif Pagrotsky om entreprenörskap i Sverige

Det svenska nyföretagandet går kräftgång och minskar. Svenska folkets förmåga och lust att skapa något, ofta ur ingenting, är förhoppningsvis obruten, men administrativa hinder och brist på positiva incitament har lagt en mörk skugga över denna ödesfråga för Sveriges framtid.

I en nyligen publicerad undersökning gjord av Global Entrepreneurship Monitor (Gem) där entreprenörsaktiviteter jämförs i 37 länder hamnar Sverige först på 31:a plats, sist bland de nordiska länderna.

I Sverige har entreprenörsaktiviteten minskat kraftigt. Sverige är inte ensamt om denna minskning, men tillhör de länder som minskat mest.

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att bidra till att förbättra entreprenörsklimatet i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:442 besvarad av

den 29 januari

Svar på fråga 2002/03:442 om entreprenörskap

Näringsminister Leif Pagrotsky

Ulf Sjösten har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att bidra till att förbättra entreprenörskapsklimatet i Sverige.

Sverige har under senare år haft en bra utveckling av nyföretagandet. Den internationella lågkonjunkturen, som inte minst drabbat IT-sektorn, har dock de senaste åren haft återverkningar på nyföretagandet. Regeringen arbetar för att vända denna trend och har som ambition att 150 000 nya företag ska starta under åren 2003@2006.

Ett gott klimat för entreprenörer är av väsentlig betydelse för svenskt näringslivs utveckling och konkurrenskraft, och har högsta prioritet i mitt arbete. Det kan bara åstadkommas genom en kombination av åtgärder. Grundläggande för ett gott klimat för nyföretagande är ett stabilt ekonomiskt läge med god efterfrågan. Sverige har i dag ett stabilt statsfinansiellt läge med låga räntor och låg inflation. Vi fortsätter att placera oss väl i internationella jämförelser av företagsklimat och konkurrenskraft. I den årliga ranglistan från World Economic Forum, Global Competitivness Report 2002@2003, återfinns Sverige som femte bästa av 80 länder i en mätning av långsiktig tillväxtkraft. I samma rapport rankas Sverige som sexa mätt i konkurrenskraft på företagsnivå.

Men det finns mycket som går att förbättra när det gäller entreprenörskapsklimatet, och med detta kommer vi i regeringen att arbeta hårt.

Av stor vikt är att staten skapar och upprätthåller goda ramvillkor för företagande. Med det menar jag, att grundläggande konkurrensvillkor upprätthålls så att vi har väl fungerande marknader, att regelverken gynnar företagande och att det finns en god kapitalförsörjning i tidiga skeden. Lånefinansieringen via Almi har gjorts enklare genom inrättandet av ett företagarlån där krediter under 50 000 kr ska kunna beviljas utan krav på annan finansiering. En särskild utredare har lämnat förslag till åtgärder för företagsutveckling på regional nivå. Förslaget remissbehandlas för närvarande. Regeringen kommer att vidta de åtgärder som behövs för att stärka den statliga kapitalförsörjningen särskilt i tidigare skeden.

Regeringen kommer under detta år att ta fram ett handlingsprogram för regelförenkling samt service och tillgänglighet hos myndigheter.

Regeringen bedriver också ett långsiktigt arbete för att en ny generation ska få möjlighet att utveckla de egenskaper som kännetecknar entreprenörer. Redan i dag finns ett antal projekt runtom på skolor som syftar till att främja elevers kreativitet, uppfinnar- och upptäckarglädje eller till att lära elever hur ett företag startas och drivs. Nutek, Verket för näringslivsutveckling, driver ett nationellt program för entreprenörskap med inriktning mot unga under perioden 2002@2004. På högskolenivå ges kontinuerligt ett antal kurser i innovationsteknik, entreprenörskap och praktisk affärsplanering.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.