En konkurrenskraftig sjöfart
Skriftlig fråga 2020/21:1641 av Lars Mejern Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-04
- Överlämnad
- 2021-02-04
- Anmäld
- 2021-02-05
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
- Besvarad
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Det finns stor politisk vilja i Sverige när det gäller en starkare och mer konkurrenskraftig sjöfart. Det märkte jag inte minst när jag i förra veckan fick lyssna till styrelsen i Vänerhamn. Samtidigt råder det oro för att höjda farleds- och lotsavgifter ska minska svensk sjöfart på sikt. Detta skriver bland annat Värmlands Folkblad om.
Det finns enorm potential i svensk sjöfart. Regeringen har länge arbetat med att stärka sjöfarten, men coronapandemin har dessvärre påverkat dess förutsättningar. I Vänerregionen ser man nu att konkurrensförutsättningarna för sjöfarten har minskat, och man pekar bland annat på de höjda farledsavgifterna. Sjöfarten har en mycket viktig roll att spela för ett hållbart transportsystem.
Min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth är:
Vad gör regeringen i dag för att underlätta överföringen av gods till sjöfart, och hur stärker vi förutsättningarna för en mer konkurrenskraftig sjöfart?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1641 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:1641 av Lars Mejern Larsson (S)
En konkurrenskraftig sjöfart
Lars Mejern Larsson har frågat mig vad regeringen gör i dag för att underlätta överföringen av gods till sjöfart, och hur vi stärker förutsättningarna för en mer konkurrenskraftig sjöfart.
Jag håller med Lars Mejern Larsson om att sjöfarten har en mycket viktig roll att spela för ett hållbart transportsystem. Regeringen har också som ambition att få till en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Det är viktigt för att minska transportsektorns påverkan på klimatet. En ökad andel sjöfart av godstransporterna bidrar dessutom till minskad trängsel och färre olyckor på land.
Regeringen har genomfört åtgärder inom ramen för den nationella godstransportstrategin i syfte att få fler att välja sjöfarten som transportalternativ. En nationell samordnare för sjöfart har utsetts av Trafikverket. Samordnaren har presenterat en handlingsplan med ett antal åtgärder för ökad inrikes sjöfart och närsjöfart. Bland annat kommer fler svenska vattenområden pekas ut inom kort som inre vattenvägar. Trafikverket har för sitt interna arbete tagit fram en färdplan där man identifierar, prioriterar och tidsplanerar åtgärder för ökad överflyttning av godstransporter till sjöfart och järnväg.
Regeringen beslutade i november ett tilläggsuppdrag till den nationella samordnaren. Uppdraget handlar om att genom dialog med svenska hamnar skapa incitament för överflyttning av gods från väg till sjöfart och stärka sjöfartens konkurrenskraft. Hamnarna har en viktig roll i arbetet med att öka andelen godstransporter med sjöfart.
Regeringen har dessutom nyligen förlängt möjligheten att ansöka om s.k. ekobonus t.o.m. 2022. Ekobonusen syftar till att ersätta vägtransporter med sjötransporter och riksdagen har efter regeringens förslag avsatt 50 miljoner kronor per år för 2021 och 2022.
För att svensk sjöfart ska stå sig stark efter pandemin har regeringen, utöver de generella stöden som även träffar sjöfartsnäringen, beslutat om ett tillfälligt anpassat sjöfartsstöd för att stödja branschen i det svåra ekonomiska läge som uppstått på grund av covid-19. Det innebär att en arbetsgivare kan få sjöfartsstöd även för sjömän anställda på färjor som är tagna ur trafik och ligger vid kaj pga. pandemin.
Regeringen avser att fortsatt främja överflyttning från vägtransporter till sjöfart och stärka intermodaliteten i transportsystemet. Jag utesluter inte möjligheten att återkomma med ytterligare åtgärder.
Stockholm den 17 februari 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.