Emmanuel Macrons besök i Kina

Skriftlig fråga 2022/23:545 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-11
Överlämnad
2023-04-12
Anmäld
2023-04-13
Svarsdatum
2023-04-19
Sista svarsdatum
2023-04-19
Besvarad
2023-04-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Omfattande kinesiska militärövningar med skarp ammunition har genomförts runt Taiwan. Detta sker efter att Taiwans president Tsai Ing-wen varit på besök i USA för att bland annat möta representanthusets nya talman Kevin McCarthy. Vad det också sammanfaller med är att den franske presidenten Emmanuel Macron samt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen befann sig i Kina för att bland annat möta den kinesiske diktatorn. Besöket har redogjorts väl av nyhetssidan Kinamedia.

Enligt Macron var det främsta syftet med resan att få Kina att agera för att Ryssland ska avsluta sitt krig i Ukraina, och självsäkert kunde Macron säga att han kunde ”lita på” att den kinesiske ledaren skulle tala Ryssland till rätta. Det behövs dock ingen vidare expertis för att förstå att detta påstående inte alls rimmar särskilt väl med verkligheten.

Den kinesiske ledaren Xi Jinping hade vid presskonferensen inget nytt att delge beträffande kriget i Ukraina, och det fanns inte heller något nytt att läsa om detta i den gemensamma kommuniké som ledarna skrev under. Reportrar som var på plats under presskonferensen skildrade dessutom hur Xi rentav verkade ”otålig, irriterad och flera gånger suckade djupt då Macron talade om deras gemensamma ansvar kring freden i Ukraina efter en rysk attack som går emot FN:s stadgar”. Kinas ambassadör i Ryssland klargjorde att väst ”inte kan säga till oss” hur situationen i Ukraina bör hanteras. 

För en utomstående kan det verka som om det sju timmar långa mötet mellan Xi Jinping och Macron egentligen handlade om Taiwan, och det var uppenbart att det smicker som Macron utsattes för hade effekt. I franska medier har han bland annat sagt att Europa behöver minska sitt beroende av USA och ”undvika att dras in i en konfrontation mellan USA och Kina över Taiwan”. Enligt den franske presidenten behövde Europa bygga en egen strategisk självständighet och han varnade för ett tillstånd där Europa blir ”USA:s följeslagare”. Xi lät mot bakgrund av detta meddela att han helhjärtat stöder tanken om strategisk självständighet för Europa.

Taiwan, en av världens främsta demokratier och som även slår exempelvis Frankrike i demokratiindex, ska alltså lämnas i sticket enligt Macron. Dessutom medverkar han till att agera nyttig idiot för världens auktoritära och aggressiva stater genom att dels använda sig av kinesiskt förhållningssätt och retorik, dels verka för att slå in en kil mellan Europa och USA.

Att Macron försöker framstå som talesperson för Europa är extra beklagligt då han till följd av sina många omdömeslösa uttalanden kan användas av olika regimer för att just öka splittringen i den fria, demokratiska västvärlden. Detta till skillnad från von der Leyen som snarare varnat för att Kina vill omkullkasta den rådande världsordningen varför hon menar att EU bör bli ”mer djärvt” i sina relationer till Kina. Det kanske inte förvånar någon att de två européerna fick en radikalt annorlunda behandling av sina värdar under detta besök.

I samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 stod det klart att Macron fullständigt felbedömde Putin, som han samtalat med innan den ryska attacken. Nu har alltså den franske ledaren återigen gjort bort sig, vilket bekräftas av de många kommentarer från olika bedömare. Bland andra ordföranden för tankesmedjan European Values, Jakub Janda, var tydlig i sin kritik: ”Macron hugging the Chinese dictator is a disaster for European foreign policy.”

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:

 

Hur ser ministern på Emmanuel Macrons besök i Kina, och avser ministern att agera för att klargöra att den franske presidenten inte talar för Europa i frågan om USA och Taiwan?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:545 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 05630 UD2023/05632 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på frågorna 2022/23:543 av Björn Söder (SD) Folkrepubliken Kinas aggressioner mot Taiwan och Emmanuel Macrons uttalande och 2022/23:545 av Markus Wiechel (SD) Emmanuel Macrons besök i Kina

Björn Söder har frågat mig om jag avser att kritisera Folkrepubliken Kinas aggressioner mot Taiwan och likaså kritisera Emmanuel Macrons uttalande i frågan. Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på Emmanuel Macrons besök i Kina och om jag avser att klargöra att den franska presidenten inte talar för Europa i frågan om USA och Taiwan. Jag besvarar frågorna samlat.

Sverige har redan tidigare uttryckt stark oro över Kinas agerande och att spänningarna i Taiwansundet ökar. De senaste dagarnas händelser förstärker denna oro. Sverige har vid ett flertal tillfällen, både offentligt och i samtal med kinesiska motparter, framfört oro över utvecklingen i Taiwansundet och det kommer vi att fortsätta göra.

Säkerheten i Asien och Europa är sammanlänkad. Sverige och EU har ett tydligt intresse av att bevara fred och stabilitet i Taiwansundet. Vi motsätter oss unilaterala försök till ändringar av status quo och tar avstånd från bruket av militärt hot. Meningsmotsättningar måste lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med den demokratiska viljan hos Taiwans befolkning.

För Sverige och det svenska EU-ordförandeskapet är det avgörande att EU för en sammanhållen och slagkraftig Kinapolitik. Vi verkar samtidigt för ett fördjupat transatlantiskt samarbete, vilket är särskilt angeläget i en omvärld som alltmer präglas av geoekonomiska och geopolitiska spänningar.

Ett handlingskraftigt EU står inte i motsatsförhållande till utvecklade partnerskap eller en stark transatlantisk länk. Det transatlantiska samarbetet bygger på gemensamma uppfattningar i centrala frågor, inklusive om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Ett starkt transatlantiskt samarbete är också centralt för Europas säkerhet. Detta innefattar även en nära dialog om Kina.

Stockholm den 19 april 2023

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.