Elever med autism

Skriftlig fråga 2014/15:720 av Håkan Bergman (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2015-06-30
Överlämnad: 2015-07-01
Besvarad: 2015-07-15
Sista svarsdatum: 2015-07-15
Svarsdatum: 2015-07-15
Anmäld: 2015-08-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Elever med autism(pdf, 74 KB)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Elever med autism, men utan utvecklingsstörning, tillhör enligt skollagen inte längre målgruppen för grundsärskolan utan ska få sin undervisning i grundskolan. Förändringen är positiv för de elever som, med särskilt stöd i den mottagande skolan, kan klara grundskolans kunskapsmål.

Det finns dock ett mindre antal elever, som inte har en utvecklingsstörning, men som har en så ojämn begåvningsprofil att de inte riktigt har förutsättningarna att klara grundskolans läroplan och kunskapskrav. Autism- och Aspergerförbundet bedömer att antalet elever i denna grupp sammanlagt kan uppgå till ett par hundra i landet.

Dessa elever kan ha svårt att se sammanhang och att dra slutsatser samt saknar förmåga till teoretisk förståelse och abstrakt tänkande, vilket gör det svårt att klara undervisning i grundskolan ens med en mycket anpassad skolsituation. Dessa elever borde få möjligheten att läsa enligt grundsärskolans läroplan och kursplan, trots att de formellt sett inte har en utvecklingsstörning.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga:

Är utbildningsminister Gustav Fridolin beredd att föreslå en förändring av skollagens målgruppsparagraf i syfte att bättre tillgodose just dessa elevers specifika behov?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:720 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)




	Dnr U2015/03762/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:720 av Håkan Bergman (S) Elever med autism

Håkan Bergman har frågat mig om jag är beredd att föreslå en förändring av skollagens målgruppsparagraf i syfte att bättre tillgodose de specifika behov som vissa elever med autism, men utan utvecklingsstörning, har.

Enligt skollagen (2010:800) ska elever med autism från och med hösten 2011 bara tas emot i grundsärskolan om de också har en utvecklingsstörning.

Beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning och samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs (7 kap. 5 § skollagen). Det är av stor vikt att en allsidig bedömning görs av elevens styrkor och utvecklingsområden inför en placering i grundsärskolan Barnets bästa ska alltid vara utgångspunkt i utbildningen och barnets inställning ska klarläggas så långt det är möjligt (1 kap. 10 § skollagen). Barn ska ha också ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. I Statens skolverk allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:20) framgår även att hemkommunen bör ha rutiner under utredningsarbetet för att tillgodose detta. Det är också viktigt att eleven blir informerad om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.

Av 3 kap. skollagen framgår bl.a. att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Av 1 kap. skollagen framgår även att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika behov och förutsättningar. Det finns också olika vägar att nå målet och skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Att skolan ska möta alla elevers behov är en mycket viktigt fråga för regeringen. Regeringen genomför flera omfattande insatser för att öka den specialpedagogiska kompetensen i skolan, t.ex. pågår en särskild satsning på elevhälsans personalgrupper. Regeringen har också nyligen infört ett särskilt statsbidrag som möjliggör för huvudmännen att anställa fler lärare, speciallärare eller annan personal så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre. Under 2015 avsätts 2 miljarder kronor för denna satsning. Regeringen har även nyligen tillsatt en särskild utredare som ska utreda en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti (dir. 2015:65). Därutöver har regeringen i Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) föreslagit en utbyggnad av speciallärar- och specialpedagogutbildningarna.

Regeringen har, som nämnts ovan, genomfört en rad insatser som syftar till att höja den specialpedagogiska kompetensen i skolan. Mot bakgrund av dessa insatser bedömer jag att skolan kommer att vara bättre rustad att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Jag vill dock samtidigt nämna att huvudmännen har ett stort ansvar att organisera undervisningen i sina skolor, både grundsärskolor och grundskolor, utifrån varje elevs förutsättningar och behov så att alla elever ges en likvärdig utbildning.

Stockholm den 9 juli 2015

Gustav Fridolin