Effektivare klimatinvesteringar
Skriftlig fråga 2019/20:750 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-13
- Överlämnad
- 2020-01-15
- Anmäld
- 2020-01-16
- Sista svarsdatum
- 2020-01-22
- Svarsdatum
- 2020-01-29
- Besvarad
- 2020-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
För att reducera koldioxidutsläpp och förbättra livskvaliteten har Energimyndigheten drivit ett projekt kring att köpa in spisar till människor i olika länder i Afrika. Energimyndigheten uppger att de distribuerat 131 000 spisar i klimatprojektet, och sammanlagt satsas över en kvarts miljard kronor.
Denna satsning har nyligen fått utstå kritik kring hur effektiv den egentligen är. Experter har uttalat förvåning och skepticism över att man har satsat en så stor summa på flera projekt med spisar som bara använder ved och träkol. Det finns studier från andra liknande projekt som visar att åtgången på ved ökat, i stället för att minska, eller att inomhusluften inte förbättrats. Detta i den mån som spisarna faktiskt har använts, då även vissa studier visat att användningen av dem varit nedemot ett av femtio hushåll.
Trots det som framkommer har Energimyndigheten fortsatt med spisprojekten i Afrika.
Mot bakgrund av detta vill jag rikta följande fråga till statsrådet Anders Ygeman:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att myndighetens satsning på spisar i Afrika byter fokus mot en med mer forskningsbaserad och funktionell inriktning?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:750 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M2020/
00068/Kl
Miljödepartementet
Miljö- och klimatministern samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:750 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Effektivare klimatinvesteringar
Mattias Bäckström Johansson har frågat energi- och digitaliseringsministern om han avser att vidta åtgärder för att myndighetens satsning på spisar i Afrika byter fokus mot en med mer forskningsbaserad och funktionell inriktning. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Energimyndighetens projektportfölj för internationella klimatinsatser under Kyotoprokollet har omfattat fjorton så kallade spisprojekt i Afrika. Av dem har sex avslutats och åtta är fortfarande aktiva. Eftersom Energimyndigheten har juridiskt bindande avtal med projektägarna löper de på tills avtalen avslutas, som längst till 2022.
När det gäller åtgång på ved i spisar beräknas utsläppsminskningar utifrån ett referensscenario baserat på hur hushållen lagade mat innan de fick tillgång till de nya spisarna. Hushållen som ingår i många av spisprojekten lagade tidigare mat på spisar som har en mycket högre åtgång på bränsle än de som används i projekten i Energimyndighetens portfölj. Projekten påbörjades dock för många år sedan och med tiden har en större marknad växt fram, efterfrågan har ökat och mer effektiva spisar har kommit ut på marknaden. Det går dock inte att nu byta ut spisarna som redan används i projekten. När det gäller om inomhusluften har förbättrats eller inte av effektiva spisar så pågår en mängd studier på området.
Parterna till Parisavtalet kunde inte enas om regelverket för internationella samarbetsformer under avtalets artikel 6 vid FN:s klimatmöte COP 25 i Madrid i december i fjol. Regeringen arbetar för ett strikt regelverk som ska säkerställa att internationella samarbeten under Parisavtalet leder till verkliga utsläppsminskningar med hög miljöintegritet. Sveriges linje vid COP25 var därför att hellre vänta med en överenskommelse än att acceptera otillräckliga regler. Eftersom regelverket för artikel 6 inte är färdigt vet vi inte än om denna typ av spisprojekt kommer att tillåtas även under Parisavtalet. Om det blir så följer det av regeringens linje att de måste uppfylla samma höga krav som alla andra typer av projekt.
Stockholm den 29 januari 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.