det nya studiestödssystemet

Skriftlig fråga 2000/01:779 av Wälivaara, Erling (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-22
Besvarad
2001-02-28
Anmäld
2001-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 februari

Fråga 2000/01:779

av Erling Wälivaara (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om det nya studiestödssystemet

Den 1 juli i år träder ett nytt studiestödssystem i kraft. Det innebär förbättringar i fråga om höjd bidragsdel och höjt fribelopp, men också klara försämringar för den enskilde studenten i form av skärpta återbetalningskrav och minskade möjligheter att få förlängt studiestöd för att kunna slutföra en utbildning. Tidigare kunde en student som upptäckte att hon eller han valt fel linje, byta linje och få dispens för att kunna slutföra sin utbildning, trots att han eller hon utnyttjat de maximala tolv terminerna. Den möjligheten försvinner efter den 1 juli.

Dilemmat är alltså hur en högskolestudent som råkar välja fel linje, vilket inte är ovanligt, ska finansiera avslutningen av sina studier. Dessa elever lämnas vind för våg i det nya studiestödssystemet.

Jag har tidigare tagit upp detta problem. Den 8 februari ställde jag en fråga till utbildningsminister Thomas Östros, men jag fick inte ett ordentligt svar på frågan och ställer den därför igen:

Vad avser statsrådet att göra för de studenter som har utnyttjat maximalt studiestöd innan de slutfört sin akademiska examen ska kunna finansiera avslutningen av sina studier?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:779 besvarad av

den 28 februari

Svar på fråga 2000/01:779 om det nya studiestödssystemet

Utbildningsminister Thomas Östros

Erling Wälivaara har frågat mig vad jag avser att göra för de studenter som har utnyttjat maximalt studiestöd innan de slutfört sin akademiska examen.

Jag vill inledningsvis säga att vi i Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. När det nya studiestödssystemet träder i kraft, den 1 juli i år, kommer systemet att bli ännu mer förmånligt. Detta i form av en höjd bidragsdel, pensionsrätt och en rejält höjd gräns för hur mycket en student kan tjäna vid sidan om studierna utan att studiemedlen reduceras.

Med det nya studiestödssystemet införs klara och tydliga regler vad gäller studietider. Bestämmelserna är generösa. Huvudregeln är, precis som i det nuvarande systemet, att studiemedel lämnas för tolv terminer eller högst 240 veckor som det uttrycks i studiestödslagen. Utöver den fastställda tidsgränsen kan studiemedel lämnas bara om det finns synnerliga skäl. Detta innebär en skärpning jämfört med nuvarande regler om särskilda skäl. Motivet för skärpningen är bl.a. att en alltför tung skuldbörda för den studerande bör undvikas.

Det kan också nämnas att i det nya systemet beräknas studiemedel per vecka och inte per termin. Därmed blir systemet mer flexibelt och kan utnyttjas effektivare. Det innebär att inom givna ramar har var och en frihet att planera sina studier, t.ex. genom att hushålla med veckor.

Inom ramen för den fastställda längsta tiden med studiemedel ryms alla högskoleutbildningar och även en möjlighet att senare i livet kompensera felval i ungdomsåren. Möjligheten till dispens blir dock mindre. Det nya studiestödssystemet blir klarare och mer överblickbart för den enskilde och därmed ökar möjligheten för studerande att bedriva väl planerade och målinriktade studier. Risken för att studerande kommer att hamna i den situationen att antalet terminer med studiemedel inte räcker till bör alltså minska så småningom. Däremot kan det övergångsvis bli problem för vissa studerande som påbörjat en utbildning i det nuvarande systemet och som behöver fortsätta i det nya systemet. Dessa studerande hade andra planeringsförutsättningar än de som inleder studier i det nya systemet. Enligt övergångsbestämmelserna kan de studerande som redan påbörjat studierna få dispens enligt de generösare reglerna i nuvarande system under en tvåårsperiod. Det kan vara rimligt att även andra studerande som förutsatt dispens men som inte kan slutföra sin utbildning inom denna tid får fortsätta med studiemedel. Det kan alltså bli aktuellt att se över dispensreglerna för vissa studenter.

För dem som påbörjar sina studier i det nya systemet ska dock de av riksdagen i december 1999 beslutade reglerna om längsta tid gälla.

Jag vill också erinra om att Kristdemokraterna i sitt förslag till budget för 2001 inte inkluderade något förslag om utökad tid till studiemedel. I sin budgetmotion har Kristdemokraterna förslag om en sammanlagd besparing på 2,4 miljarder kronor på studiestödet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.