Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

de baltiska staterna och Nato-medlemskap

Skriftlig fråga 1999/2000:1184 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-07-04
Besvarad
2000-07-31
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 juli

Fråga 1999/2000:1184

 av Sten Tolgfors (m) till statsminister Göran Persson om de baltiska staterna och Natomedlemskap

I en intervju för tidningarna Aamulehti och Turun Sanomat kräver Finlands president Tarja Halonen att Nato beslutar ansvarsfullt om att ta in nya medlemsländer. Hon betonar att man bör överväga vad medlemskap innebär för enskilda länder och områden.

Enligt presidenten skulle medlemskap för Estland, Lettland och Litauen särskilt påverka den säkerhetspolitiska situationen i Europa och norra Europa. Därför vore deras medlemskap "en mycket viktig sak" för Finland, enligt Halonen.

Sveriges regering har upprepade gånger nekat att aktivt stödja de baltiska staternas strävan efter Natomedlemskap. Skälet som regeringen angivit är att Sverige inte är medlem i Nato.

Nu visar den finske presidenten att icke-medlemmar både kan och bör uttala stöd för de baltiska grannländernas strävan efter Natomedlemskap. Därmed faller regeringens tidigare argumentation.

Natomedlemskap för våra baltiska grannar skulle påverka både deras och vår egen säkerhet positivt.

Ämnar statsministern att likt den finska presidenten uttala ett aktivt stöd för de baltiska staternas strävan efter Natomedlemskap?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1184 besvarad av

den 31 juli

Svar på fråga 1999/2000:1184 om de baltiska staterna och Natomedlemskap

Utrikesminister Anna Lindh

Sten Tolgfors frågar om statsministern likt den finska presidenten ämnar att uttala ett aktivt stöd för de baltiska staternas strävan efter Natomedlemskap.

Frågan har överlämnats till mig.

Frågeställaren hänvisar till en intervju med president Tarja Halonen i tidningarna "Aamulehti" och "Turun Sanomat". I dessa tidningar besvarar Finlands president den 2 juli frågan om de baltiska ländernas Natomedlemskap inte är utan betydelse för Finland med: "Den är inte utan betydelse. Det är en mycket viktig fråga för oss. Det skulle påverka säkerhetssituationen i Europa och i Nordeuropa."

Det är regeringens uppfattning att EU, OSSE och Nato har viktiga roller i den nya europeiska säkerhetsordning som fortfarande håller på att formas. I sammanhanget bör även erinras om den funktion FN har för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Utvidgningen av EU innebär att vi bygger säkerhet genom samarbete. Inledande av medlemskapsförhandlingar mellan EU och de baltiska länderna innebär i sig ett säkerhetspolitiskt plus för Östersjöområdet. Regeringen anser det väsentligt att den av alla OSSE-länder godtagna principen om varje lands rätt att självt välja sin säkerhetspolitiska väg upprätthålls. Samtidigt har varje land ett ansvar att se till hela Europas säkerhet. Detta ansvar reducerar dock inte rätten att självt välja säkerhetspolitisk linje. De baltiska länderna eftersträvar medlemskap i både EU och Nato.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.