Cancerforskning och unga
Skriftlig fråga 2018/19:281 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-19
- Överlämnad
- 2019-02-20
- Anmäld
- 2019-02-26
- Svarsdatum
- 2019-02-27
- Sista svarsdatum
- 2019-02-27
- Besvarad
- 2019-02-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
I Sverige får ungefär ett barn per dag en cancerdiagnos. Åtta av tio barn överlever sin cancer, men det finns barn som inte gör det. De dör av sin sjukdom – oftast av att cancern kommer tillbaka, av behandlingen eller av ny cancer. Barncancer är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan ett och tio år.
Det är en bit kvar innan vi når målet: att inget barn ska dö på grund av cancer. Överlevnaden för all barncancer har legat på ungefär samma nivå i ett par decennier.
Hoppet står till forskningen. I Sverige har vi också världsledande forskning på området som skulle innebära specialskräddade behandlingar för varje enskild patient.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Avser statsrådet att vidta särskilda åtgärder i fråga om cancerforskning?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:281 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
U2019/
00576/F
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:281 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Cancerforskning och unga
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig om jag avser att vidta särskilda åtgärder i fråga om cancerforskning.
Jag vill inleda med att säga att regeringen har ett stort engagemang för att stärka cancervården i Sverige. I såväl januariavtalet som i regeringsförklaringen för 2019 framgår att cancervården ska stärkas. Den förra regeringen presenterade i maj 2018 en långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården. I den framkommer att regeringen anser att barncancervården behöver stärkas så att barn och föräldrar upplever trygghet inom cancervården. Det behövs kompetens och resurser för att möta de särskilda behov inom cancervården som barn och unga har.
Medicinsk forskning, inklusive klinisk forskning, är ett område som är högt prioriterat av regeringen. Varje år avsätts cirka två miljarder kronor till klinisk forskning inom ramen för det så kallade ALF-avtalet. Det avsätts också cirka en miljard kronor till Vetenskapsrådet för finansiering av forskning inom medicin, hälsa och klinisk behandlingsforskning.
Svensk onkologisk forskning håller generellt hög internationell kvalitet. En utmaning i arbetet kan vara att omvandla ny kunskap till klinisk tillämpning. Det behöver därför skapas bättre förutsättningar för samverkan mellan högskolorna, industrin och vården. Här har flera åtgärder vidtagits under senare år. Satsningarna i förra forsknings- och innovationspropositionen på samverkansprogrammet inom life science och på samverkansnätverk för klinisk forskning är några exempel.
Regeringen ger sedan 2010 ett årligt stöd till verksamheten vid regionala cancercentrum, RCC. RCC har ett brett arbetsfält där det bland annat ingår att stärka den kliniska cancerforskningen och ge stöd till cancerforskningsområdet. Ett initiativ som nyligen har tagits av RCC är skapandet av ”Cancerstudier i Sverige” som är ett nationellt register över pågående kliniska studier inom cancervården. Det gör det lättare att matcha patienter till att delta i kliniska studier, inklusive barn. Inom ramen för 2018 års överenskommelse kring cancervården mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting gav regeringen fortsatt stöd till RCC. De har bland annat tagit fram ett förslag på en modell för optimal screening av patienter i kliniska cancerstudier. Insatsen avrapporterades i slutet av 2018 och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Cancer är i realiteten en stor familj av varierande sjukdomar, vilka kan yttra sig väldigt olika för olika patienter. Det finns därför behov av bland annat en mer patientcentrerad cancervård och mer skräddarsydda behandlingar, både för barn och vuxna. Regeringen gör via Vinnova och det strategiska innovationsprogrammet Swelife satsningar som syftar till att implementera genetisk diagnostik inom hälso- och sjukvården, inledningsvis med fokus på cancerområdet. Genetisk diagnostik ökar möjligheten att skräddarsy behandlingen till den aktuella sjukdomen.
Mot bakgrund av dessa satsningar på cancerforskningen har regeringen i nuläget inte för avsikt att vidta ytterligare åtgärder
Stockholm den 27 februari 2019
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.