Brott mot mänskliga rättigheter i Turkiet

Skriftlig fråga 2020/21:1766 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-11
Överlämnad
2021-02-11
Anmäld
2021-02-12
Svarsdatum
2021-02-24
Sista svarsdatum
2021-02-24
Besvarad
2021-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Två amerikanska senatorer från såväl Demokraterna som Republikanerna har genom ett brev, som fått signaturer av över 50 andra senatorer, uppmanat sin regering att agera för att de mänskliga rättigheterna i Turkiet ska förbättras. Anledningen är att vi sett tydliga tendenser på ett alltmer auktoritärt agerande av den turkiska staten gentemot oliktänkande såväl inom landets gränser som utanför.

Den turkiske ledaren Recep Tayyip Erdoğan har under hela sin tid som president på olika sätt marginaliserat den inhemska oppositionen. Man har tystat kritiska medier, rensat oberoende domare och ersatt dem med partilojalister och fängslat journalister. Oliktänkande har systematiskt förtryckts, och politiskt aktiva har attackerats och deras partilokaler satts i brand. Förtrycket och marginaliseringen av kristna, kurder och andra minoriteter har ökat.

Utrikespolitiskt har Erdoğans utrikespolitik allt mer kommit att präglas av en ökad krigföring, där man brutit mot internationell rätt genom intåg i såväl Syrien som Irak, samt genom att man på olika sätt bistått blodtörstiga islamistiska terrorgrupper. Man har aktivt verkat för att elda på Azerbajdzjans invasion av det demokratiska Armenien samt utökat sina provokationer mot såväl Cypern som Grekland.

I det brev som de amerikanska senatorerna skrivit lyfter man att Erdoğan också har försökt pressa en rad länder till att utlämna turkiska regimkritiska medborgare. Vidare har de försökt använda sig av Interpol mot oppositionella samt, genom terrorliknande aktioner, angripit exilturkars familjemedlemmar som levt kvar i Turkiet.

USA har naturligtvis en betydande möjlighet att påverka den oroande trenden vi ser i Turkiet, men de kan inte göra det ensamma.

Mot bakgrund av detta önskas utrikesminister Ann Linde svara på följande fråga:

 

Vilka åtgärder kan vi förvänta oss att ministern tar i syfte att stärka det turkiska civilsamhället och motverka den ökande trenden av brott mot mänskligheten i landet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1766 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1766 av Markus Wiechel (SD) Brott mot mänskliga rättigheter i Turkiet

Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag tar i syfte att stärka det turkiska civilsamhället och motverka den ökande trenden av brott mot mänskligheten i landet.

Regeringen ser med stort allvar på utvecklingen i Turkiet. Det gäller inte minst den bristande respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Vid mitt möte med utrikesminister Cavusoglu i Ankara i oktober tog jag upp vikten av respekt för grundläggande rättigheter. Jag nämnde särskilt den utsatta situationen för folkvalda representanter, journalister, människorättsförsvarare, minoriteter och fackliga företrädare. I Ankara samtalade jag med civilsamhällesorganisationer om specifika utmaningar vad gäller respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet.

De svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet bevakar rättegångar som en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Regeringen är också pådrivande i internationella fora för att uppmärksamma kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Regeringen driver att EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst fortsätter att agera för att respekten för, skyddet och förverkligandet av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas, och att EU:s medlemsstater agerat samlat i detta hänseende.

Inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd stödjer vi det civila samhället, media och andra förändringsaktörer.

Jag har redogjort för regeringens syn på den bristande respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet bland annat i svaren på frågorna 2019/20:2121 av Markus Wiechel, 2020/21:125 och 2020/21:914 av Håkan Svenneling, 2019/20:1806 och 2020/21:1615 av Amineh Kakabaveh, 2019/20:1857, 2019/20:1882 och 2020/21:656 av Sara Gille och 2019/20:1725 av Björn Söder.

Stockholm den 24 februari 2021

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.