Till innehåll på sidan

Bemanning, kompetens och arbetsförhållanden under coronakrisen

Skriftlig fråga 2020/21:1313 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-15
Överlämnad
2021-01-17
Anmäld
2021-01-19
Svarsdatum
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Jag vill inledningsvis nämna att jag inte delar Marléne Lund Kopparklints bild av regeringens insatser med anledning av den rådande pandemin. Tvärtom har regeringen vidtagit ett flertal viktiga insatser för att stärka arbetet på myndigheterna och hos kommuner och regioner och då särskilt vad gäller insatser riktat till gruppen äldre. Detta är ett citat av socialminister Lena Hallengren den 29 juli 2020. Det kommer från svaret på skriftlig fråga 2019/20:1827 angående psykisk ohälsa bland vård- och omsorgspersonal under coronakrisen.

I denna skriftliga fråga skriver jag om att regeringens insatser med anledning av den rådande pandemin inte har varit tillräckliga, bland annat när det gäller att skydda våra äldre. Jag hänvisar till en intervju där man lätt kunde uppfatta att Lena Hallengren skyllde de höga dödssiffrorna på kommuner och regioner, trots att regeringen uteblev med riktlinjer, materiel och krisplan för desamma när pandemin var ett faktum och trots att många av dessa aktörer bad om hjälp och riktlinjer gällande våra äldre.

I svaret till mig hävdar socialministern att regeringen visst gjort ett flertal viktiga insatser för att stärka arbetet på myndigheterna och hos kommuner och regioner och då särskilt insatser riktade till gruppen äldre.

En slutsats man nu kan dra efter Coronakommissionens rapport är att regeringens krisplan för att skydda våra äldre under pandemin de facto har varit ett stort misslyckande, då ett stort antal äldre har dött till följd av pandemin. Det finns alltså flera brister i regeringens hantering, vilket gör att flera frågeställningar blir aktuella igen med tanke på kritiken. Regeringen borde nu omvärdera sin plan och sitt riktade arbete inom flera områden. Socialminister Lena Hallengren borde rimligtvis omvärdera flera av sina tidigare svar som hon har gett på frågor som har ställts om regeringens hantering av coronakrisen. Kommissionen menar att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad när pandemin slog till. Detta bottnade i strukturella brister vilka var kända före virusutbrottet. För dessa brister bär den sittande regeringen och tidigare regeringar det yttersta ansvaret. Regeringen borde ha tagit de initiativ som behövdes för att äldreomsorgen skulle stå bättre rustad för en kris av detta slag.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur ämnar ministern verka för att säkerställa att kommuner och regioner får bättre förutsättningar att ha högre bemanning, ökad kompetens och rimliga arbetsförhållanden under den pågående coronakrisen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1313 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)


Svar på fråga 2020/21:1313 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Bemanning, kompetens och arbetsförhållanden under coronakrisen

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att säkerställa att kommuner och regioner får bättre förutsättningar att ha högre bemanning, ökad kompetens och rimliga arbetsförhållanden under den pågående Coronakrisen.

Som huvudmän för äldreomsorgen liksom för hälso- och sjukvården är kommuner och regioner ansvariga för bemanning, kompetens och arbetsförhållanden. Staten stödjer kommuner och regionerna genom att verka för att de har goda förutsättningar att genomföra sina uppdrag. Coronakommissionen pekar bland annat på en del brister och systemfel inom äldreomsorgen. Regeringen tar dessa missförhållanden på största allvar.

För att åtgärda de strukturella brister som Coronakommissionen identifierat kommer det därför att bli nödvändigt med åtgärder och insatser på såväl nationell som regional och kommunal nivå.

Redan innan pandemin hade regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka förutsättningarna för kommuner och regioner. Den 7 november 2019 gav regeringen en nationell samordnare i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med att skapa förutsättningar för en hållbar kompetensförsörjning gällande ledarskap, välfärdsteknik och en god arbetsmiljö.

Sedan ett antal år har regeringen arbetat med att reglera yrket undersköterska. Reformen med att införa en skyddad yrkestitel kommer innebära att en enhetlig kompetensnivå för yrket undersköterska uppnås vilket förväntas leda till en på sikt ökad kvalitet i verksamheten.

Det pågår just nu ett intensivt arbete för att få en mer robust äldreomsorg och lagstiftning för området. Innan jul gav regeringen Socialstyrelsens generaldirektör, Olivia Wigzell, i uppdrag att som särskild utredare föreslå en äldreomsorgslag. Utredningen ska bland annat definiera begreppet äldreomsorg och ge verksamheten ett tydligare lagstadgat uppdrag och innehåll. Därutöver ska utredningen lämna förslag för att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 utöver den historiska stora ökningen av det generella statsbidraget också utökat de riktade statsbidragen till kommunernas äldreomsorg. Det handlar dels om kompetenssatsningen Äldreomsorgslyftet som fortsätter och som för 2021 utökas till att omfatta ca 3,4 miljarder kronor, dels om ett nytt, permanent stöd till äldreomsorgen om 4 miljarder kronor årligen.

För att övergripande stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården avsätter regeringen i budgetpropositionen 2021 också cirka 3 miljarder kronor. Dessutom avsätter regeringen särskilda medel för en återhämtningsbonus i vård och omsorg för olika insatser och åtgärder med syfte att förbättra arbetsmiljön. För 2022 och framåt beräknas totalt en miljard kronor per år avsättas till denna satsning.

Stockholm den 27 januari 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.