Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

behörighet till gymnasiet

Skriftlig fråga 2003/04:1545 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-08-20
Besvarad
2004-09-03
Svar anmält
2004-09-14
Anmäld
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 augusti

Fråga 2003/04:1545

 av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om behörighet till gymnasiet

Måndagen den 16 augusti 2004 lämnade Skolverket sin preliminära statistik för resultaten i skolan läsåret 2003/04.

Fakta visar att 10,6 % av eleverna står utan godkänt i matematik, svenska och engelska. 1998 var motsvarande siffra 8,6 %. Bortsett från ett litet framsteg 2003 har trenden varit stigande. Över 10 000 elever står utan biljett till gymnasiets nationella program.

Det var 5 % av eleverna som inte nådde målen i svenska. Motsvarande andelar för matematik och engelska var drygt 7 %. I svenska som andraspråk var det ungefär 24 % som inte fick godkänt betyg enligt den preliminära statistiken.

Skolans åtgärder går i alldeles för hög grad åt till att reparera i stället för att lära ut och stimulera. Gymnasieskolan försöker kompensera för grundskolans brister och Komvux lappar och lagar det som brustit i gymnasieskolan.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att alla elever i grundskolan får rätt till undervisning som leder till behörighet till gymnasiet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1545 besvarad av

den 3 september

Svar på fråga 2003/04:1545 om behörighet till gymnasiet

Utbildningsminister Thomas Östros

Sten Tolgfors har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att alla elever i grundskolan får rätt till undervisning som leder till behörighet till gymnasiet.

Den definitiva statistiken från 2003 visar att andelen obehöriga elever då var 10,1 %. Skolverket har nu presenterat de preliminära siffrorna för 2004. Enligt dessa är andelen obehöriga elever 10,6 %. Ett centralt mål för regeringens utbildningspolitik är att alla elever ska uppnå målen för sin utbildning. Regeringen följer med största uppmärksamhet Statens skolverks rapportering. Om det skulle visa sig att andelen obehöriga elever ökar måste orsakerna till detta analyseras närmare.

Vi har oacceptabelt många elever som inte får behörighet till gymnasieskolans nationella program. Alla som arbetar med skolan har ett ansvar för att förändra detta. Varje kommun och skola har ett ansvar för att analysera sina resultat och orsakerna till att vissa elever inte når upp till kunskapsmålen samt vidta nödvändiga åtgärder.

Årets preliminära resultat understryker ytterligare behovet av resurser till flera lärare och andra specialister i skolan. För läsåret 2001/02 avsattes 1 miljard kronor och avsikten är att stödet stegvis ska höjas med 1 miljard kronor per år tills nivån 5 miljarder kronor är nådd. Totalt beräknas ca 15 000 nya lärare och andra specialister kunna anställas fram till år 2006. Dessutom kommer regeringens arbete för ökad kvalitetssatsning i skolan att fortsätta. En del i detta arbete är ett starkt Skolverk som kontinuerligt finns ute och granskar, årliga kvalitetsredovisningar samt en aktiv skolutveckling pådriven av Myndigheten för skolutveckling. Därutöver är det utomordentligt viktigt med tidig och tydlig uppföljning av varje elev. Ett verktyg för detta är individuella utvecklingsplaner under hela grundskoletiden. Ett förslag från en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet om individuella utvecklingsplaner remissbehandlas för närvarande.

Regeringen har även beslutat att elever som inte når målen i ett ämne i slutet av det nionde skolåret och därför inte kan få betyg i stället ska få ett skriftligt omdöme om sin kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket, se till exempel 7 kap. 9 § grundskoleförordningen (1994:1194). Därigenom får förutom eleven även den mottagande gymnasieskolan information om elevens utveckling och kan ge eleven det stöd och den hjälp som eleven behöver i sin fortsatta kunskapsutveckling.

Även gymnasieskolan behöver utvecklas så att fler elever når målen. Fler måste fullfölja en gymnasieutbildning. Kvaliteten måste förstärkas främst för elever inom de yrkesförberedande utbildningarna och elever inom individuella program. De förändringar i gymnasieskolan som föreslås i propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) innebär ett viktigt initiativ för att ytterligare modernisera gymnasieskolan.

Regeringen lägger stor vikt vid den centrala uppgiften att öka elevernas möjligheter att nå målen för sin utbildning. Genom de olika satsningarna inom grundskolan samt en förnyad gymnasieskola vill regeringen öka möjligheterna för alla unga människor att få en utbildning av hög kvalitet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.