barnkonventionen och kommunerna

Skriftlig fråga 2004/05:1888 av Schyman, Gudrun (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-06-15
Anmäld
2005-06-15
Besvarad
2005-06-21
Besvarad
2005-06-29
Svar anmält
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 juni

Fråga 2004/05:1888

av Gudrun Schyman (-) till statsrådet Morgan Johansson om barnkonventionen och kommunerna

Majblommans Riksförbund lät nyligen Sifo genomföra en undersökning som visade att mer än 114 000 barn behöver kollo i sommar, samtidigt som var tredje kommun saknar platser. Undersökningen visar hur ekonomisk utsatthet drabbar barnen. De pratar inte högt om vad de ska göra i sommar. De är tysta. De skäms.

Undersökningen visar att de barn som behöver kollo främst finns bland låginkomsttagare, utländska medborgare, föräldrar med låg utbildning, unga föräldrar och föräldrar med flera barn.

På frågor till kommunerna om vilka (andra) satsningar de gör för de barn som efterfrågar kolloplats blev svaret att inget erbjuds. Majblommans Riksförbund menar att kommunerna agerar som om även barnkonventionen tagit semester.

Jag vill fråga statsrådet:

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att kommunerna ska leva upp till intentionerna i barnkonventionen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1888 besvarad av

den 22 juni

Svar på fråga 2004/05:1888 om barnkonventionen och kommunerna

Statsrådet Morgan Johansson

Gudrun Schyman har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att kommunerna ska leva upp till intentionerna i barnkonventionen. Bakgrunden till frågan är Majblommans Riksförbunds rapport angående hur ekonomisk utsatthet drabbar barn på sommarlovet när kommunerna inte erbjuder tillräckligt med platser på kollo.

Regeringens barnpolitik omfattar insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. När det gäller kommunernas ansvar för barn och unga finns det i socialtjänstlagen flera bestämmelser där barnkonventionen avspeglas. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden ska också i nära samarbete med hemmen, främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdomar.

Arbetet med att stärka barnets rätt inom socialtjänsten är en pågående process. Länsstyrelserna har i uppdrag att följa utvecklingen i kommunerna för att få genomslag för ett tydligare barnperspektiv. I rapporten Social tillsyn 2004, en sammanställning av samtliga länsstyrelsers tillsynsrapporter, lyfts flera positiva verksamheter fram som tyder på att kommunerna blir allt bättre på att beakta barnperspektivet inom socialtjänsten. Det utvecklas barngruppsverksamheter för barn som lever i riskmiljöer. Till denna utveckling bidrar länsstyrelserna genom att förmedla statliga utvecklingsmedel till verksamheterna. Vidare byggs gruppverksamheter för barn som berörs av svåra separationer upp ute i kommunerna.

I rapporten pekar man även på en del brister. Inom handläggning av ekonomiskt bistånd minskar i många kommuner de individuella bedömningarna vilket leder till att kommunerna tar mindre hänsyn till barnens särskilda behov. Detta är något som kommunerna behöver förbättra.

I vilken form och i vilken utsträckning som kommunerna ska erbjuda rekreationsmöjligheter för barn och unga måste överlämnas till den enskilda kommunen att besluta om. Enligt socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Med "livsföring i övrigt" menas alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det kan då till exempel handla om bistånd till kostnader för rekreation. En individuell prövning ska dock alltid göras.

Att komma till rätta med den ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer är en prioriterad fråga för regeringen. I 2004 års ekonomiska vårproposition har regeringen därför avsatt 1 miljard kronor från 2006 för att höja underhållsstödet, förbättra bostadsbidraget och införa ett barntillägg för studerande. Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 också aviserat förbättringar inom barnbidraget. Genom dessa satsningar på barnfamiljerna förstärks den ekonomiska tryggheten för en av de grupper som tidigare fått känna av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet.

Innebörden av de olika artiklarna i barnkonventionen och vad de innebär för åtagande för Sverige är en ständigt återkommande fråga. Målet för regeringens barnpolitik är att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Till grund för barnpolitiken ligger regeringens nationella strategi som beskriver hur arbetet med att förverkliga barnkonventionen i Sverige ska bedrivas. Enligt strategin är utvecklingen inom kommuner och landsting av avgörande betydelse för förverkligandet av barnkonventionen. Möjligheterna att uppfylla konventionen är i högsta grad beroende av kommuners och landstings vilja och förmåga. När det gäller kommunernas förmåga att leva upp till barnkonventionen satsar regeringen på att stödja kommunerna såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt. Det ökade ekonomiska stödet till kommunerna ska förbättra deras förutsättningar att svara upp till konventionen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.