Bahaiernas situation i Iran

Skriftlig fråga 2020/21:3343 av Anders Österberg (S)

Anders Österberg (S)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den gångna våren arrangerade en grupp riksdagsledamöter tillsammans med Amnesty ett riksdagsseminarium om mänskliga rättigheter i Iran. Javaid Rehman, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Iran och en av de inbjudna gästerna, uttryckte stark oro för utvecklingen i landet. En av grupperna han lyfte var bahaierna, landets största icke-muslimska religiösa minoritet. Bahaier har förföljts systematiskt i Iran sedan revolutionen 1979. Rehman redogjorde för att bahaier bland annat utsätts för trakasserier, godtyckliga arresteringar och regelbundna räder samt får sina egendomar konfiskerade av myndigheterna. Han pekade även på äldre och nyare lagstiftning som satts i kraft mot icke erkända minoriteter i landet.

Den iranska regimens brott mot mänskliga rättigheter fortsätter väcka skarpa fördömanden från omvärlden, inte minst Sverige. Tyvärr tyder mycket på att Iran knappast avser att ändra kurs vad gäller respekten för sina invånares mänskliga rättigheter – snarare tvärtom. Bahaierna är särskilt utsatta. Ett läckt myndighetsdokument från den 21 september 2020 i provinsen Mazandaran avslöjar planerna på att intensifiera förtrycket av bahaier, där en av flera strategier bland annat är att lärare ska identifiera bahaielever så att de kan ledas tillbaka till islam. Den nya lagstiftning som FN-rapportören Javaid Rehman refererar till är ytterligare en illavarslande indikation på det allvarliga läget för landets bahaier och ger myndigheterna en laglig fasad att implementera sin agenda.

Samtidigt kommer starka signaler om att den statligt sponsrade hatpropagandan mot bahaierna ökar på alla medieplattformar i landet, inklusive sociala medier, hemsidor, radio, tidningar och tv. Hundratals hemsidor och ett dussintal sociala mediekonton attackerar systematiskt bahaitron. Exempel där antibahaipropaganda registrerats är till exempel hemsidan för kultur- och vägledningsdepartementet, nyhetssajten Kayhan och prästerskapets personliga hemsidor, såsom ayatolla Safi Golpaygani och ayatolla Subairi Zanjani. Ett dussintal kanaler på Youtube, Instagram och Telegram sprider antibahaiinnehåll som produceras med syftet att missleda allmänheten om bahaierna. Sedan 2017 har mer än 33 000 medieinlägg med antibahaiinnehåll publicerats eller sänts. Under de första fyra månaderna av 2021 registrerades en ökning med 44 procent jämfört med det föregående året.

Denna skarpa ökning av hatpropaganda är en del av en medveten strategi under de senaste fyra decennierna att öka misstänksamhet, misstro och hat mot landets bahaier. Nästan varje propagandainlägg som granskats förefaller förvränga bahailärorna på ett sätt som förolämpar Irans muslimska majoritetsbefolkning. Bahaierna nekas rätten att bemöta dessa grundlösa anklagelser och förvrängningar. Hatpropagandan har gett bränsle till våldsbrott mot bahaierna till den grad att till och med mord har begåtts. Förövarna går helt ostraffade.

Historien har visat oss att förföljelse kan trappas upp till de mest förödande brott i ett klimat av propaganda, desinformation och hat. FN:s generalsekreterare António Guterres lanserade 2019 en strategi och handlingsplan för att bekämpa hatpropaganda. Enligt denna handlingsplan måste hatpropaganda ständigt bemötas. Tystnad kan signalera likgiltighet inför trångsynthet och intolerans, liksom en eskalerande situation där de utsatta blir offer.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

På vilket sätt avser ministern verka för att direkt med Iran ta upp intensifieringen av förföljelsen inklusive den statligt sponsrade hatpropaganda som bedrivs mot landets bahaier?​

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2021-07-13 Överlämnad: 2021-07-13 Besvarad: 2021-07-27 Sista svarsdatum: 2021-07-27 Anmäld: 2021-08-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga