Åtgärder mot kollektiv debitering av el, värme och varmvatten
Skriftlig fråga 2006/07:128 av Bolund, Per (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-13
- Anmäld
- 2006-11-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-11-28
- Svar anmält
- 2006-11-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:128 Åtgärder mot kollektiv debitering av el, värme och varmvatten
av Per Bolund (mp)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Kollektiv debitering av värme och varmvatten är det normala i hyreshus och bostadsrätter, trots att det är väl känt att detta leder till högre förbrukning och därmed högre kostnader och högre miljöpåverkan än om var och en betalar för sig. Kollektiv debitering av el är inte så vanlig, men förekommer dock, säkerligen med samma konsekvenser.
Avser ministern att ändra i lagstiftningen eller med andra åtgärder se till att den kollektiva debiteringen minskar?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:128 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2006/07:128 Åtgärder mot kollektiv debitering av el, värme och varmvatten
Näringsminister Maud Olofsson
Per Bolund har frågat om jag avser att ändra i lagstiftningen eller med andra åtgärder se till att den kollektiva debiteringen minskar.
Jag håller med Per Bolund om att det är viktigt att skapa incitament till en effektiv användning av energi. En grundläggande princip är att incitamenten ska träffa den part som har möjlighet att påverka energianvändningen. Kollektiv mätning och debitering kan leda till ineffektiv användning, eftersom den enskilde användaren inte behöver betala vad nyttigheterna till fullo kostar. Vinsten av att mäta den enskilda förbrukningen och basera debiteringen på denna mätning måste dock ställas mot de kostnader som detta medför. När det gäller uppvärmning kan det, till skillnad från tappvatten, också vara så att det är fastighetsägaren som har störst möjlighet att faktiskt påverka energianvändningen och därmed också bör träffas av incitament för åtgärder.
I EG-direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster föreskrivs att slutförbrukare av el, naturgas, fjärrvärme eller fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk @ så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar @ ska ha individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutförbrukarens faktiska energiförbrukning.
En särskild utredare har tillkallats med uppdrag att lämna förslag till genomförande av direktivet. Det ingår explicit i utredningsuppdraget att utredaren särskilt ska belysa och analysera det förhållandet att tappvarmvatten och värme i allmänhet inte mäts individuellt för enskilda hushåll, främst inom flerfamiljshus. Vidare ska utredaren analysera gällande regelverk och utreda konsekvenserna av samt presentera förslag på ett krav på individuell mätning och debitering av el och tappvarmvatten i flerbostadshus. Utredaren ska belysa kostnaderna som följer av nödvändiga investeringar och ökad mätning samt de privatekonomiska, samhällsekonomiska och miljömässiga vinster som kan bedömas bli följden av förslag om individuell mätning.
Jag vill inte föregripa resultatet av denna utredning genom att nu ta ställning till om lagstiftning eller andra åtgärder i frågan är motiverade.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.