Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak

Skriftlig fråga 2000/01:1573 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-08-14
Besvarad
2001-08-31
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 augusti

Fråga 2000/01:1573

 av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak

Den kurdiska befolkningen i norra Irak har länge kämpat för sina nationella och kulturella rättigheter samt för irakiska Kurdistans status som en del i en federation med Irak. Samtidigt har den assyrisk/syrianska och kaldéiska minoriteten utsatts för förföljelser i irakiska Kurdistan. Genom åren har flera politiska mord begåtts. De dominerande partierna KDP och PUK har båda begått MR-brott mot den assyrisk/syrianska och kaldéiska folkgruppen. Till följd av förföljelserna har denna minoritet minskat i antal under en följd av år. Många har gått i landsflykt. Lokala muslimska radiostationer har uppmuntrat till förföljelserna. Det senaste exemplet på dessa förföljelser är fängslandet och torterandet av Youkhana Yalda Khaie från Chilke Nisar, där han aktivt arbetat för restaureringen av en kyrka. Förföljelserna av assyrier/syrianer och kaldéer är självfallet oacceptabla och utgör även ett hinder för kurderna själva när det gäller att vinna stöd för sin kamp för kulturella och nationella rättigheter.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vad avser utrikesministern att göra för att Sverige i olika internationella forum ska förmå partier och myndigheter i norra Irak/irakiska Kurdistan att förbättra respekten för mänskliga rättigheter i området när det gäller den assyrisk/syrianska och kaldéiska minoriteten?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1573 besvarad av

den 30 augusti

Svar på frågorna 2000/01:1567 om säkerheten i norra Irak, 1573 om assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak och 1583 om situationen för assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak

Utrikesminister Anna Lindh

Murad Artin, Margareta Viklund och Yilmaz Kerimo har i skilda frågor bett mig redogöra för vad jag avser göra för att bringa klarhet i situationen för assyrier, syrianer och kaldéer i norra Irak samt hur jag avser agera för att förbättra respekten för mänskliga rättigheter och säkerställa säkerheten för denna grupp kristna människor i norra Irak. Jag väljer att besvara frågorna i samma svar.

Det irakiska folket lider under en repressiv regim. FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna fördömde vid sitt möte i våras den irakiska regeringens systematiska, utbredda och ytterst allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Kommissionen konstaterade att regeringen förtrycker och förföljer genom diskriminering och utbredd terror. Bland de brott mot de mänskliga rättigheterna som fördöms av kommissionen nämns etnisk och religiös diskriminering. Den irakiska regeringen uppmanas att respektera alla etniska och religiösa grupper och att genast upphöra med det förtryck som pågår bl.a. i form av påtvingade förflyttningar av t.ex. kurder, assyrier och turkmener.

Enligt rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Irak har även framkommit att assyrier, syrianer och kaldéer systematiskt behandlas som araber utan möjlighet till utbildning på det egna språket.

Som frågeställarna konstaterar åtnjuter norra Irak ett begränsat självstyre. De två rivaliserande partierna PUK och KDP har sedan 1998 deltagit i en process i vilken man åtagit sig att sträva mot samarbete, pluralism, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Vi har också förstått att KDP ska ha utsett en särskild ansvarig för MR-frågor.

De uppgifter som frågeställarna för fram och som vi har fått även från andra håll blir mot denna bakgrund desto mer oroande. Det är oacceptabelt att minoriteterna i området, assyrier, syrianer och kaldéer, utsätts för förtryck och hot.

Jag avser att ta upp frågan i internationella sammanhang.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.