Arvsrätt för särkullbarn
Skriftlig fråga 2013/14:336 av Bråkenhielm, Catharina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-01-21
- Anmäld
- 2014-01-21
- Besvarad
- 2014-01-29
- Svar anmält
- 2014-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 januari
Fråga
2013/14:336 Arvsrätt för särkullbarn
av Catharina Bråkenhielm (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Frågan om arvsrätten för särkullbarn har de senaste åren varit och är en aktuell fråga i riksdagen. Undertecknad har tillsammans med partikamrater motionerat om ett utökat skydd för efterlevande make/maka i de situationer då det finns arvsrätt för särkullbarn. Alla gånger har motionerna avslagits utan att något egentligt hållbart skäl kommit i dagen. Att få sitta i orubbat bo åtminstone bostadsmässigt är det minsta rimliga skydd som personen borde få. Dessa situationer blir också allt vanligare i vårt moderna samhälle. Nu finns det åter motioner inlämnade i ärendet, och åter fruktar undertecknad ett omotiverat avslag.
Min fråga till justitieministern är:
Vilket är det egentliga skälet till att det är så svårt att utöka skyddet för den efterlevande i dessa fall?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:336 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
den 29 januari
Svar på fråga
2013/14:336 Arvsrätt för särkullbarn
Justitieminister Beatrice Ask
Catharina Bråkenhielm har frågat mig vilket skälet är till att det är svårt att utöka skyddet för en efterlevande make i de fall det finns särkullbarn.
Arvsrätten för efterlevande makar har förstärkts successivt under hela 1900-talet. Den senaste ändringen angående makars och barns arvsrätt skedde år 1988. En make ärver sedan dess framför gemensamma bröstarvingar. Dessa får sitt arv först när den efterlevande maken dör. De som är bröstarvingar bara till den först avlidna maken, s.k. särkullbarn, har dock rätt att få ut sitt arv omedelbart. Ett särkullbarn kan avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken och får då rätt till efterarv på samma sätt som en gemensam bröstarvinge.
Diskussionen om förhållandet mellan särkullbarn och efterlevande makar har fortsatt även efter 1988 års reform. På 1990-talet handlade debatten i riksdagen framför allt om att särkullbarn ansågs ha ett för dåligt skydd i förhållande till den efterlevande maken. Ärvdabalksutredningen utredde frågan men lämnade inga förslag i dessa delar. Enligt utredningen överensstämde 1988 års reform med allmänhetens rättsuppfattning.
I dag ser debatten delvis annorlunda ut och handlar i stället bl.a. om att stärka skyddet för den efterlevande maken. Detta är en fråga som berör många och den efterlevande maken kan ibland hamna i en svår situation. Frågan är dock komplicerad eftersom en förstärkning av den efterlevande makens rätt samtidigt skulle innebära att skyddet för särkullbarnen försvagas i motsvarande mån. Jag anser att det är viktigt att de arvsrättsliga reglerna står i samklang med samhällsutvecklingen och följer därför dessa frågor noga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.