arbetslösheten
Skriftlig fråga 2001/02:810 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-25
- Anmäld
- 2002-03-05
- Besvarad
- 2002-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 februari
Fråga 2001/02:810
av Margareta Cederfelt (m) till näringsminister Björn Rosengren om arbetslöshetenEnligt statistiska centralbyråns översikt är 16,2 % av antalet människor i arbetsför ålder utan arbete. Därutöver tillkommer 278 000 personer som är långtidssjukskrivna samt 440 000 personer som är förtidspensionerade. Ändå upprepar regeringens olika företrädare i olika sammanhang att antalet arbetslösa har minskat och att regeringen har vidtagit åtgärder för att minska arbetslösheten. Samtidigt kan konstateras att det svenska näringslivsklimatet är negativt och att många företag flyttar sin verksamhet från Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till näringsministern:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet att vidta i syfte att skapa ett bättre företagsklimat för att det därmed ska uppstå fler arbetstillfällen?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:810 besvarad av
Svar på frågorna 2001/02:810 om arbetslösheten och 811 om näringslivsklimatet
Näringsminister Björn Rosengren
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att förbättra näringslivsklimatet, skapa fler arbetstillfällen och därmed göra Sverige till ett attraktivt land för företagande.
Margareta Cederfelt hänvisar till en NUTEK-undersökning gjord 2000 som visar att endast 5 % av de utländska företagen föredrar Sverige framför andra länder. 1993 var siffran 43 %. Skillnaden kan tyckas drastisk, men eftersom frågan formulerades om efter 1993 är det inte relevant att jämföra resultatet. Det är intressantare att studera svaret på frågan: "Hur anser du att näringsklimatet på det hela taget har förändrats de senaste 3@4 åren?" Här svarade 40 % av de tillfrågade företagsledarna att det har blivit bättre, medan endast 9 % tyckte att det har blivit sämre. Detta tyder på att vi är på väg i rätt riktning.
Margareta Cederfelt uttrycker också oro för att svenska företag flyttar sina huvudkontor utomlands. En studie genomförd av NUTEK 1997 visade att 21 % av de tillfrågade trodde att företagets huvudkontor skulle ligga utomlands inom fem år. I 2000 års studie hade denna siffra sjunkit till 8 %.
Näringsklimatet har förbättrats betydligt under de senaste åren. Detta beror främst på den ekonomiska stabiliteten, de goda statsfinanserna, de låga räntorna och det svaga inflationstrycket.
I ett antal internationella undersökningar har försök gjorts att ranka länder efter företagsklimat och konkurrenskraft. Sammantaget tyder resultaten på att näringsklimatet är bra i Sverige. Höga skatter drar dock ned betyget. I en studie av näringsklimatet i 60 länder som genomfördes i augusti 2001 av Storbritanniens Economic Intelligence Unit rankas Sverige som nummer nio. Sverige får också ett gott betyg i den årliga rankninglista som presenteras av World Economic Forum. I en jämförelse mellan 75 länder placeras Sverige som nummer sex i aktuell konkurrenskraft och som nummer nio i långsiktig tillväxtkraft.
Sverige är, enligt OECD:s benchmarking-rapport, det land som satsar mest på forskning, högre utbildning och investeringar i datorprogram, mätt som andel av BNP. Sverige uppvisar också den högsta andelen innovationer, samt placerar sig tvåa när det gäller patentansökningar till EU.
Det finns mycket positivt att säga om näringsklimatet i Sverige vilket dock inte innebär att vi kan slå oss till ro. Det finns fortfarande en del som kan förbättras såsom vissa skatteregler, attityder till entreprenörskap och möjligheten till en jämn tillgång till kapital.
Margareta Cederfelts parti har, som regeringen tidigare har konstaterat, ett annat sätt att se på arbetslöshetsstatistiken. Regeringen räknar dels de öppet arbetslösa, dels deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program. Dessa grupper utgör enligt regeringens sätt att se det, arbetslösheten. Moderaterna lägger här till ytterligare grupper, nämligen de latent arbetssökande (de som har uppgett att de vill och kan arbeta men som inte söker arbete), de undersysselsatta (deltidsarbetslösa) samt hälften av deltagarna i Kunskapslyftet. Av olika skäl söker de latent arbetssökande inte arbete aktivt varför det finns anledning att ifrågasätta varför denna grupp ska räknas som arbetslös. Dessutom är 43 % under 20 år vilket innebär att gruppen till stor del består av gymnasieungdom!
De undersysselsatta och deltidsarbetslösa är ett prioriterat område där regeringen under de senaste åren har intensifierat insatserna för att påskynda en minskning av deltidsarbetslösheten. Det är ett problem att en del av arbetskraften är undersysselsatt men det är likafullt inte korrekt att räkna de undersysselsatta som arbetslösa eftersom de har arbete.
En direkt felaktighet som Moderaterna dessutom begår när de summerar alla dessa grupper som arbetslösa är att de dubbelräknar många individer. Deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program definieras nämligen i AKU som antingen sysselsatta eller studerande beroende på typ av program. De programdeltagare som räknas som studerande hamnar därför utanför arbetskraften och därmed med stor sannolikhet i gruppen latent arbetssökande. Detsamma gäller dem som studerar inom Kunskapslyftet. På en fråga i AKU är det tänkbart att en del svarar att de både kan och vill arbeta. Därmed hamnar de i kategorin latent arbetssökande. Detta innebär att Moderaterna genom att blanda dessa källor räknar många programdeltagare och studerande i Kunskapslyftet två gånger i sina beräkningar av arbetslösheten.
Regeringens arbete för att främja företagsamhet och därmed ökad sysselsättning är i första hand inriktat på att skapa goda ramvillkor för företagandet, exempelvis tillgång till information och rådgivning, kapitalförsörjning och fungerande marknader.
Grunden för ett ökat nyföretagande är att samhället intar en positiv och öppen attityd till företagare och företagsamhet. Att driva företag ska vara ett lika självklart val som att vara en engagerad och initiativrik anställd. Inte minst viktigt är det att stimulera ungdomars företagande i olika former.
I propositionen, En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (2001/02:4) har regeringen lämnat ett antal förslag för att främja företagandet i Sverige. Ett exempel är förslaget till ett flerårigt nationellt entreprenörskapsprogram. Syftet är att skapa ett mer entreprenöriellt klimat, att främja och uppmuntra entreprenörskap, bidra till positiva attityder till företagande samt öka nyföretagandet.
Förslag har även lämnats om införandet av ett system för mikrolån via ALMI Företagspartner AB och ökade insatser har annonserats för att främja kvinnors och invandrares företagande samt kooperativt företagande.
Näringsdepartementet kartlägger omfattningen, utvecklingen och varaktigheten av nya former för företagande i gränssnittet mellan egenföretagande och anställning i syfte att beskriva och finna vägar att undanröja de hinder som eventuellt kan finnas för individer som vill gå mellan att vara anställd och att vara företagare.
Slutligen vill jag också säga att jag välkomnar det initiativ som LO-förbundet Metall tillsammans med näringslivet har tagit och ser fram emot det förslag som gruppen ska presentera i maj.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.