Arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i forskningspropositionen
Skriftlig fråga 2007/08:180 av Pärssinen, Raimo (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-26
- Anmäld
- 2007-10-26
- Besvarad
- 2007-10-31
- Svar anmält
- 2007-10-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 oktober
Fråga
2007/08:180 Arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i forskningspropositionen
av Raimo Pärssinen (s)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Sveriges centrum för forskning kring arbetsmiljö och arbetsrätt försvann med Arbetslivsinstitutet. ALI upphörde att finnas den 1 juli 2007, men nedläggningen pågår till sommaren 2008. Då ska den uppsagda personalen ha slutat och forskningsmaterialet vara arkiverat.
Av ALI:s forskare har cirka hälften anställning via omställningsavtalen, verksamhet under uppsägningen eller doktorandplats på universitet. Avtalen med universiteten ger de forskare som doktorerat anställning mellan två och tre år. Utöver avtalen med universiteten har en del av ALI:s forskare skaffat jobb på egen hand. De anställningar forskarna fått är nästan alla tidsbegränsade.
Av de anställda vid ALI i Umeå har samtliga 16 forskare fått ett treårigt förordnande vid Umeå universitet. Umeå universitet är väldigt nöjt med detta, dock säger man sig ha förlorar den tvärvetenskapliga inriktningen eftersom forskarna försvinner till olika institutioner. I Umeå har även kommunen och landstinget skjutit till pengar. Men det ser olika ut i landet. Stockholms universitet är ett av de svenska lärosäten som inte har ett avtal för att överta forskare från ALI.
I den kommande forskningspropositionen avser statsrådet att prioritera klimat- och miljöfrågor. Den yttre miljön och arbetsmiljön har ofta ett tydligt samband.
Hur beaktar statsrådet behovet av förstärkningar av arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i arbetet med den kommande forskningspropositionen?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:180 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg
Svar på frågorna
2007/08:165 Arbetsmiljöforskning
2007/08:180 Arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i forskningspropositionen
Statsrådet Lars Leijonborg
Raimo Pärssinen har frågat mig hur jag beaktar behovet av förstärkningar av arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i arbetet med den kommande forskningspropositionen. Raimo Pärssinen har vidare frågat arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin genom vilka initiativ han avser att stärka arbetsmiljöforskningen i Sverige. Då arbetet är fördelat så i regeringen att jag har ansvaret för forskning inom detta område, besvarar jag även frågan som ställts till statsrådet Littorin om arbetsmiljöforskning.
Jag vill börja med att bemöta Raimo Pärssinens inledande rader om nedläggningen av Arbetslivsinstitutet (ALI). Arbetslivsinstitutets avveckling bygger på regeringens uppfattning att forskningens kvalitet ska säkerställas genom att finansiering söks i konkurrens. Det finns inte någon bedömning som säger att arbetsmiljö- eller arbetslivsforskning skulle vara mindre viktig. Den svenska arbetsmiljöforskningen håller i dag en erkänt hög kvalitet och inom vissa områden är Sverige världsledande. Regeringens ambition är att de förändringar som har vidtagits på sikt ska leda till att kvaliteten på svensk arbetslivs- och arbetsmiljöforskning ytterligare höjs.
När det gäller fördelningen av statliga resurser till forskning fattar riksdag och regering övergripande beslut om prioriteringar och om forskningssystemets struktur och funktion. Den mer detaljerade fördelningen av resurser mellan och inom olika forskningsområden, liksom beslut om inriktningen av verksamheten, fattas sedan av universitet och högskolor samt berörda myndigheter som besitter sakkunskap inom sina områden.
Regeringen kommer att intensifiera arbetet för att stärka svensk forskning och avser att lägga en forskningspolitisk proposition hösten 2008. Inför propositionsarbetet har regeringen gett ett stort antal myndigheter, däribland dem som Raimo Pärssinen nämner i sin fråga, Verket för innovationssystem (Vinnova) och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), i uppdrag att inkomma med forskningsstrategier. Likaså har Arbetsmiljöverket fått i uppdrag att lämna en forsknings- och kunskapsstrategi för sitt område. I strategierna ska myndigheterna beskriva sina visioner för framtiden och ge en bedömning av den vetenskapliga utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde. Bedömningen ska grundas på analyser av utvecklingsmöjligheter utifrån såväl inomvetenskapliga utgångspunkter som ett brett samhällsperspektiv.
Diskussionen om fördelning av framtida resurser för forskning är således en pågående process där kunskapsutveckling inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet, likväl som andra samhällsområdens behov och förutsättningar, måste ses samlat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.