Antal uppklarade brott
Skriftlig fråga 2015/16:1559 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-01
- Överlämnad
- 2016-09-02
- Anmäld
- 2016-09-08
- Svarsdatum
- 2016-09-16
- Sista svarsdatum
- 2016-09-16
- Besvarad
- 2016-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svensk polis löser allt färre brott. Enligt uppgifter från Dagens Nyheter är brottsuppklaringen i dag den lägsta på 16 år. Förra året klarades 14 procent av brotten upp, jämfört med 18 procent fem år tidigare. När det gäller mängdbrott är statistiken ännu sämre. Brottsuppklaringsgraden för skadegörelsebrott har nästan halverats, från 4,0 procent år 2010 till 2,1 procent förra året. 3,5 procent av bostadsinbrotten klarades upp förra året; år 2010 var andelen 4,2 procent. 12,6 procent av misshandelsbrotten klarades upp förra året; år 2010 var andelen 18,3 procent.
Det är en oroväckande utveckling som måste brytas för att allmänhetens förtroende för polisens förmåga att lösa brott ska upprätthållas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skapa förutsättningar för Polismyndigheten att klara upp fler brott?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1559 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2016/06123/POL | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1559 av Boriana Åberg (M) Antal uppklarade brott
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa förutsättningar för Polismyndigheten att klara upp fler brott.
Resultatutvecklingen inom brottsutredningsverksamheten har varit negativ under flera års tid. År 2015 redovisades knappt 162 000 ärenden från polis till åklagare, vilket är det lägsta antalet på många år.
Det finns inte någon entydig förklaring till vad det försämrade resultatet beror på. Sannolikt har det sin grund i flera samverkande faktorer, kopplade både till Polismyndigheten och till förändringar i omvärlden. Polisens ombildning har medfört en stor påfrestning på verksamheten. Att resultaten försämras under en övergångsperiod kan därför förväntas. Det finns också tecken på att brottsligheten till sin karaktär har blivit allt mer komplex och tidskrävande att utreda. För att öka kunskapen på området har regeringen gett Brottsförebyggande rådet två olika uppdrag att analysera omvärldsfaktorer som kan ha påverkat resultatutvecklingen i brottsutredningsverksamheten. Uppdragen ska redovisas senast den 15 oktober 2016 och den 1 mars 2017. Brå har också haft tidigare uppdrag på området.
Det är mycket viktigt att den negativa resultatutvecklingen bryts. Arbetet med utredning och lagföring måste leverera ett resultat som upprätthåller förtroendet för verksamheten. Att utreda brott är en av polisens kärnuppgifter och måste prioriteras.
Det främsta syftet med ombildningen av polisen till en myndighet den 1 januari 2015 var och är att stärka polisens förmåga att bekämpa brott. De vinster som en samlad myndighet kan ge, t.ex. en enhetlig och nationell brottssamordning, har dock inte fått genomslag ännu. Det är nu av stor vikt att få stabilitet i organisationen och kunna lägga grunden för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Här är också en väl fungerande kompetensförsörjning en viktig förutsättning.
Justitiedepartementet för en nära dialog med polisledningen i dessa frågor. Polismyndigheten arbetar bl.a. med att öka resurserna till utredningsverksamheten, utveckla arbetsmetoderna och förbättra teknikstödet. För att ge Polismyndigheten möjlighet att öka sina personella resurser kommer regeringen i budgetpropositionen att föreslå att medel tillförs myndigheten de kommande åren. Regeringen följer myndighetens resursbehov och kommer vid behov att återkomma i frågan.
Stockholm den 16 september 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.