anslag till minröjning
Skriftlig fråga 2000/01:1300 av Ångström, Lars (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-23
- Anmäld
- 2001-06-06
- Besvarad
- 2001-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1300
av Lars Ångström (mp) till försvarsminister Björn von Sydow om anslag till minröjningHösten 1998 samarbetade riksdagsledamöter från samtliga partier i syfte att öka Sveriges satsning på humanitär minröjning. Vi belyste frågan i debattartiklar, genom en hearing i riksdagen och i gemensamma motioner. Vi konstaterade att regering och riksdag ansåg att frågan om minröjning hade mycket hög prioritet, men att detta inte avspeglades i de resurser som avsattes för ändamålet. Av totalförsvarets utgifter gick bara några promille till minröjningsverksamhet. Enligt vad jag inhämtat har bilden inte förändrats. Satsningen på att förbättra den svenska minröjningskapaciteten är något som regeringen gärna talar om, men som nedprioriteras på grund av budgetproblem.
Jag vill fråga försvarsministern:
Avser ministern att vidta åtgärder för att öka totalförsvarets sammantagna satsning på minröjningsverksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1300 besvarad av
den 7 juni
Svar på fråga 2000/01:1300 om anslag till minröjning
Försvarsminister Björn von Sydow
Lars Ångström har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att öka totalförsvarets sammantagna satsning på minröjningsverksamhet.
Myndigheternas uppgifter och ansvar inom minröjning är att bistå med minröjningsresurser i form av personal, materiel och kunskap. Satsningar på utbildning, forskning och teknikutveckling inom minröjningsområdet har de senaste åren haft hög prioritet. För närvarande finansierar Försvarsmakten utvecklingen av exempelvis minspaningsradar, optisk minspaning och detektering av explosivämnen. Antalet kurser i minröjning arrangerade av Försvarsmakten har sedan 1999 stadigt ökat i antal. Även materielinköpen har ökat av personlig skyddsutrustning, minröjningsutrustning och minskyddade fordon och redskap.
Till sjöss har Sverige sedan mitten av 1990-talet dels genomfört omfattande minröjningsoperationer i baltiska hamnar och farvatten, dels medverkat i den övningsverksamhet som bedrivs framför allt inom ramen för PFF-samarbetet. Sveriges internationella deltagande inom minröjningsområdet är för övrigt omfattande. Nedan ges några exempel:
- Försvarsmakten har under 1999 och 2000 skickat minröjningspersonal till Bosnien (SFOR), Kosovo (KFOR), Kroatien (WEUDAM), Libanon (Unifil) och Kambodja (CMAC),
- i Kosovo stöder Försvarsmakten Räddningsverkets mininsatser med personal och resurser, främst inom området kvalitetskontroll av minhundar och IT-stöd,
- Sverige bedriver sedan några år tillbaka ett minhundprojekt i Kambodja som bedöms pågå ytterligare två år innan Kambodja självt kan ta över ansvaret,
- flyktingar från Kosovo, Somalia och Bosnien har fått Mine Awarness Training inför sitt återvändande,
- svensk personal arbetar för olika frivilligorganisationer i bl.a. Angola, Moçambique och Afghanistan,
- utöver ammunitions- och minröjning av baltiska hamnar och farleder så utbildar och skänker Sverige materiel inom minröjningsområdet till baltstaterna,
- Sverige stöder Geneva International Center for Humanitarian Demining både med personal och resurser för FN:s (UNMAS) standardiseringsarbete inom ammunitions- och minröjningsområdet,
- Sverige har anslutit sig till International Test and Evaluation Program (ITEP) och har bemannat deras sekretariat vid Joint Research Center i Ispra, Italien,
- Sverige deltar aktivt i PFF-arbetet i fyra olika arbetsgrupper inom minröjningsområdet,
- Sverige deltar i nordisk forskningssamordning genom Nordic Demining Research Forum samt
- för närvarande pågår dessutom ett standardiseringsarbete inom EU där minröjningsområdet är en del och kommissionen arbetar med en minröjningsförordning.
Arbetet med att utveckla Försvarsmaktens förmåga att verka i internationella insatser inom ramen för de s.k. Petersbergsuppgifterna sker med stor kraft inom EU-samarbetet. I detta arbete ingår även att utveckla minröjningsförmågan. Genom samarbetet inom EU ökar möjligheterna till att förbättra inte bara Sveriges förmåga till internationella fredsfrämjande och humanitära insatser i unionen men även med partnerländerna.
Därtill vidtar Försvarsmakten nödvändiga åtgärder för att Sverige ska kunna uppfylla de internationella åtagandena gällande nedrustning och rustningsbegränsningar. Försvarsmakten har sedan 1998 enligt Ottawakonventionen förstört sina lager av antipersonella minor till en kostnad av ca 100 miljoner kronor.
Sverige är dessutom ett av de länder som ger de största ekonomiska bidragen till s.k. humanitär minröjning till lands. Sida finansierar minröjningsinsatser runtom i världen. Dessa insatser uppgick under 1999 och 2000 till ca 200 miljoner kronor. Sida ger även årligen ett omfattande stöd till Röda korset för rehabilitering av minskadade. Därtill gav Sverige 3 miljoner 1999 till FN (UNMAS) och 5 miljoner till Räddningsverket för uppbyggnad av deras minröjningsförmåga. Delar av dessa pengar har gått till forskningsprojekt som utvecklingen av maskinell minröjningsförmåga och en s.k. konstgjord hundnos (biosensor).
Ansvaret för de olika komponenterna av minröjning: internationella insatser, nedrustning och bistånd avseende humanitär minröjning är delat inom Regeringskansliet. I syfte att tillse att fördelningen av ansvar och satsningar, inom och mellan Regeringskansliet och myndigheter, optimeras och för att skapa en allmän inriktning och tydliga mål för Sveriges agerande på kort och lång sikt har jag inlett ett arbete för att underlätta samordningen av satsningarna inom minröjningsområdet såväl på land som till sjöss. Förhoppningen är att detta arbete så småningom ska leda till att vi får en svensk minstrategi.
Sammanfattningsvis vill jag påstå att regeringen på ett systematiskt sätt arbetar med att utveckla vår förmåga på minröjningsområdet i linje med de debattartiklar m.m. som Lars Ångström hänvisar till.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.