Anslag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor
Skriftlig fråga 2009/10:992 av Svensson Smith, Karin (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-08-17
- Besvarad
- 2010-08-26
- Besvarad
- 2010-08-31
- Svar anmält
- 2010-10-04
- Anmäld
- 2010-10-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 augusti
Fråga
2009/10:992 Anslag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor
av Karin Svensson Smith (mp)
till försvarsminister Sten Tolgfors (m)
Under de senaste dygnen har det regnat mer i Skåne än vad det brukar göra på en hel månad. Många har redan drabbats av översvämningar och i samband med kraftiga regn ökar dessutom riskerna för ras och skred. I takt med klimatförändringarna kan denna typ av händelser bli alltmer vanlig. Därmed ökar behovet av förebyggande åtgärder som minskar riskerna för ras, skred och översvämningar. Ansvaret ligger till stor del på kommunerna, som i många fall inte har de ekonomiska resurser som krävs för att genomföra tillräckliga åtgärder. Det är inte rimligt att den enskilde får ta ansvaret för de skador som uppstår vid översvämningar, ras eller skred. Staten har därför ett ansvar att underlätta så att inte enskilda medborgare hamnar i kläm.
I dag finns ett anslag, kallat Förebyggande åtgärder mot naturolyckor, för kommuners investeringar i minskad sårbarhet under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Anslaget ligger på 43 miljoner kronor per år (för tre år), med en statlig delfinansiering på 60 procent. Det brukar vara ca 20–25 kommuner som söker varje år med en total summa på tre eller fyra gånger anslaget. I år har enbart Kristianstad lämnat en ansökan som omfattar 74 miljoner kronor.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga:
Avser ministern att verka för att anslaget Förebyggande åtgärder mot naturolyckor höjs, för att förbättra kommunernas möjlighet att arbeta för en minskad sårbarhet vid kommande klimatförändringar?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:992 besvarad av Försvarsminister Sten Tolgfors
den 26 augusti
Svar på fråga
2009/10:992 Anslag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor
Försvarsminister Sten Tolgfors
Karin Svensson Smith har frågat mig om jag avser att verka för att anslaget för förebyggande åtgärder mot naturolyckor höjs, för att förbättra kommunernas möjlighet att arbeta för en minskad sårbarhet vid kommande klimatförändringar.
Sverige har varit relativt förskonat från naturolyckor, men har under årens lopp drabbats av ett antal, med svenska mått, extrema naturhändelser som har gett stora effekter på samhällets funktioner och på miljön. I ett framtida förändrat klimat kan extrema naturhändelser bli mer omfattande och frekventa, vilket utan åtgärder skulle leda till allvarliga konsekvenser för samhället.
Det statliga anslaget under utgiftsområde 6 för förebyggande åtgärder mot naturolyckor har funnits i många år och fungerar bra. Syftet har varit att underlätta för kommuner att vidta förebyggande åtgärder mot bland annat översvämningar som annars kanske inte skulle ha vidtagits.
Anslaget får inte användas till skadeavhjälpande åtgärder efter till exempel en översvämning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap prövar och bedömer vilken kommun bland dem som ansökt som ska få del av bidraget för förebyggande åtgärder. Att förebygga naturolyckor är ett långsiktigt arbete som ställer krav på berörda aktörer på alla nivåer, men också på den enskilde, att det vidtas förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder. Sådana investeringar gagnar samtidigt värdet på det som skyddas, till exempel en fastighet.
Det är kommunen som inom dess geografiska område bestämmer hur mark och vatten ska användas och bebyggas. Detta innebär att kommunen även har ett ansvar att vid nybebyggelse inom ett riskområde ställa krav på byggherren att bekosta förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
I regeringens skrivelse (2009/10:124) Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet beskrivs en mängd vidtagna åtgärder för bättre förebyggande arbete med skydd mot olyckor och krisberedskap.
Bland åtgärder som vidtagits på statlig nivå för att stärka det förebyggande arbetet kan nämnas att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har regeringens uppdrag att driva en nationell plattform för arbete med naturolyckor i samverkan med berörda myndigheter och organisationer.
Lantmäteriet har fått i uppdrag att bygga upp en ny förtätad höjdmodell som underlag för att förutse, hantera och förebygga översvämningar, skred, ras etcetera. De mest känsliga områdena ur översvämningssynpunkt är prioriterade. Uppbyggnaden ska pågå till 2015.
Kommunernas samhällsplanering spelar en viktig roll i klimatarbetet, bland annat genom möjligheten att ställa krav på klimatanpassning. Kraven för kommunens fysiska planering finns i plan- och bygglagen (1987:10). Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2008 har tydliggjorts att planläggning och lokalisering ska ske med hänsyn till risker för olyckor, översvämningar och erosion. Länsstyrelsen har också getts en uttrycklig skyldighet att bevaka att så sker vid både översiktsplanering och detaljplaneläggning. För att skärpa kraven ytterligare har regeringen i den nya plan- och bygglagen (2010:900) infört flera nya bestämmelser som förtydligar att hänsyn ska tas till miljö- och klimataspekter vid planläggning och annan prövning. Den nya lagen träder i kraft den 2 maj 2011.
Slutligen vill jag nämna att regeringen uppdragit (Fö 2007/2955/SSK) åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att redovisa förslag till ett sammanhängande system där ersättningar till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor och för krisberedskap med mera kopplas samman med ersättningar för efterföljande åtgärder vid inträffade händelser. Utgångspunkten i arbetet är bland annat skrivelsen Ersättningssystem i samverkan – hantering av kommunernas kostnader i samband med naturkatastrofer m.m. (Ds 2007:51). Uppdraget ska redovisas till regeringen den 1 december 2010. Uppdraget omfattar hanteringen av flera olika anslag, däribland anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.