Ändrad schablonersättning

Skriftlig fråga 2015/16:564 av Cecilia Widegren (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Flyktingkrisens inverkan på socialtjänsten, vården och tandvården är redan påtaglig. Det tryck och den press som nu delar av socialtjänstens och vårdens personal är utsatt för är inte hållbar. Det ska vara ordning och reda i välfärden. Svensk vård- och tandvårdspersonal är eftertraktad och ansedd som duktig på organisation och att göra prioriteringar. Vi ska alltid ha fokus på kvalitet inom vården, tandvården och socialtjänsten.

Sverige befinner sig emellertid nu i en situation som vi inte har kontroll över. Läget är akut och extraordinärt. Detta gäller givetvis för alla som flyr från till exempel Syrien, men även situationen att ta emot många flyktingar under mycket kort tid är extraordinär.

Migrationsverkets senaste prognos talar sitt tydliga språk. För år 2015 beräknas 140 000 till 190 000 asylsökande. Lägg därtill – eftersom Sverige för närvarande inte har kontroll över sina gränser – ett betydande okänt antal människor som tagit sig in i landet illegalt utan att ha sökt asyl.

Regeringen och Alliansen har tidigare kommit överens om att vissa ändringar i plan-och bygglagen ska göras tillfälligt på grund av flyktingkrisen. Migrationsverket har även tidigare i höst fattat beslut om att sänka kvalitetskraven för asylboenden. Till exempel har man beslutat om att ta bort krav på kvadratmeter boendeyta per person, maxantal om sex personer per rum, antal toaletter och avstånd till transport och krav på myndighetsfunktioner. Detta innebär att även att campingstugor blir möjliga att använda som asylboende.  Boendesituationen är akut, kostnaderna höga och ökande.  Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i ett akut 47-punktsprogram föreslagit flera ändringar som borde göras för att klara av flyktingkrisen.

Med sänkta krav för till exempel boende och förändrade regler för stödboende ställs frågan allt oftare när schablonersättningen från Migrationsverket ska sänkas till de nya förutsättningarna. Eftersom Migrationsverket nu fattat beslut om att sänka kraven vid upphandling av asylboenden, ligger det hand i hand med att lägre ersättningar betalas ut.  Även experter på området har uttalat sig om att det finns en risk för att ersättningen påverkar priset och marknaden anpassar sig efter detta i upphandlingen av asylboenden.  Kostnaderna riskerar idag att skena iväg och kostnaden beräknas nästa år bli nästan 28 miljarder enligt Migrationsverkets prognos från oktober. Under de följande åren fram till år 2019 beräknas kostnaderna ligga på cirka 30 miljarder per år.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Morgan Johansson:

När avser regeringen och ansvarigt statsråd Morgan Johansson att vidta åtgärder så att kravställande och kostnadsbild blir mer överensstämmande, i syfte att använda skattebetalarnas resurser på så effektivt sätt som möjligt samtidigt som effektiviteten kring integrationen stärks?