Alkohol och olyckor i trafiken

Skriftlig fråga 2008/09:469 av Örnfjäder, Krister (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-01-08
Anmäld
2009-01-13
Besvarad
2009-01-22
Svar anmält
2009-01-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 januari

Fråga

2008/09:469 Alkohol och olyckor i trafiken

av Krister Örnfjäder (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Alkoholpåverkade bilförare orsakar många olyckor och dödsfall i trafiken. Nettokostnaden för samhället när det gäller dödsfall och olyckor är 11,8 miljarder kronor per år, en ofattbart stor summa pengar. De mänskliga tragedier som inträffar på grund av alkoholpåverkade bilförare går inte att uppskatta i pengar.

Alltför många medborgare drabbas av svåra skador som en följd av att de har blivit påkörda av en förare som är onykter och därmed blir beroende av stöd för att klara av sin vardag. Det är hög tid att åtgärder vidtas för att minska antalet alkoholpåverkade bilförare i trafiken så att detta får ett slut.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska antalet alkoholpåverkade bilförare i trafiken?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:469 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson

den 22 januari

Svar på fråga

2008/09:469 Alkohol och olyckor i trafiken

Statsrådet Åsa Torstensson

Krister Örnfjäder har frågat justitieminister Beatrice Ask vilka åtgärder hon avser att vidta för att minska antalet alkoholpåverkade bilförare i trafiken.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Rattfylleriet är som Krister Örnfjäder påtalar en av de största orsakerna till trafikolyckor och dödsfall i trafiken. Det krävs massiva och samordnade insatser från samhällets sida på individnivå för att komma åt problemet med felbeteenden och missbruk i trafiken.

Så många som en tredjedel av dem som åker fast för rattfylleri är återfallsrattfyllerister. För att förhindra att rattfylleridömda återfaller och kör onyktra krävs ett mer effektivt system där behandlingsinsatser, påföljder, körkortsåterkallelse, alkolåsprogram och nytt körkort med alkolåsvillkor samverkar. Alkolåsutredningen 2008 har i oktober 2008 lämnat sitt betänkande med förslag till ett system där de som döms för alkoholrattfylleri, och som i övrigt uppfyller körkortskraven, i princip endast ska kunna få tillbaka eller ta nytt körkort på villkor att de använder fordon med alkolås. Betänkandet är nu på remiss.

Även inom Justitiedepartementets område har åtgärder genomförts i syfte att minska antalet berusade förare i trafiken. Det gäller stärkta möjligheter till ingripande mot rattfylleri, bland annat genom utökade möjligheter till tagande av alkoholutandningsprov och blodprov samt användning av tvångsmedel. Det bör även nämnas att ett mer generellt arbete med att se över påföljdssystemet pågår.

När det gäller utbildning om riskerna med alkohol och andra droger i trafiken innehåller den introduktionsutbildning för handledare och elev, som infördes 2006, en kort information om riskbeteenden i trafiken. En utökad obligatorisk riskutbildning för att få körkortsbehörighet B – personbil och lätt lastbil – införs från och med den 1 april 2009. Den tillkommande obligatoriska utbildningen ska handla om riskbeteenden i trafiken såsom körning under påverkan av alkohol eller andra droger och trötthet. En obligatorisk fordonsanpassad riskutbildning införs dessutom för mc från och med den 1 november 2009.

Sverige arbetar också för införandet av ett obligatoriskt krav på alkolås eller annan teknik som förhindrar påverkade förare i alla bussar och lastbilar i yrkesmässig trafik genom ändring av EU:s regler. Sverige har nyligen överlämnat ett brev till EU-kommissionen för att driva på frågan. Som ett första steg föreslås att kommissionen tar fram en strategi för ökad användning av alkolås inom EU. Vidare arbetar Sverige för att ny teknik som upptäcker och varnar för om föraren är påverkad av en eller flera faktorer som alkohol, droger eller trötthet utvecklas och kan bli standard i alla nya fordon.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.