Äldre arbetslösa
Skriftlig fråga 2020/21:2724 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-29
- Överlämnad
- 2021-04-30
- Anmäld
- 2021-05-04
- Svarsdatum
- 2021-05-12
- Sista svarsdatum
- 2021-05-12
- Besvarad
- 2021-05-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Gruppen personer över 55 år som kommer i arbetslöshet ökar, och det finns risk för att dessa fastnar i långtidsarbetslöshet.
Arbetsförmedlingen säger själva att de behöver ha ett ökat fokus på den här växande gruppen men att det inte finns särskilda åtgärder planerade för att dessa fortast möjligt ska komma vidare i arbetslivet.
Om individen behöver utbilda sig är en förutsättning att försörjningen kan ske på annat sätt än genom studielån och bidrag. Rätten till studielån begränsas i högre ålder. Från och med det år man fyller 47 minskar antalet veckor som man kan ta studielån. Man kan ha rätt till bidrag och studiestartsstöd fram till det år man fyller 56. Från det man fyllt 57 år kan man inte få vare sig bidrag eller lån.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att den ökande gruppen äldre arbetslösa inte ska fastna i långtidsarbetslöshet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2724 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:2724 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Äldre arbetslösa
Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att den ökande gruppen äldre arbetslösa inte ska fastna i långtidsarbetslöshet.
Äldre arbetstagare står inför större utmaningar att komma tillbaka till arbetsmarknaden vid arbetslöshet och har även större risk för att fastna i långvarig arbetslöshet jämfört med yngre.
Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska konsekvenserna av pandemin för jobb och företag. Genom stöd vid korttidsarbete har hundratusentals löntagare hittills undgått risken att bli av med jobbet och företagen har kunnat behålla viktig arbetskraft. Stödet har dessutom förstärkts genom att staten står för 75 procent av kostnaden för arbetstidsminskningen under 2020 och första halvåret 2021. Den ordinarie nivån är 33 procent. Detta gör att fler arbetstagare kan undgå risken att bli av med jobbet.
För de som blir av med arbetet finns en bred arbetsmarknadspolitik med ett stort antal arbetsmarknadspolitiska insatser vilka flertalet riktas generellt till arbetssökande. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, vilket framgår av myndighetens instruktion. Detta innefattar såväl äldre arbetssökande som personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och utomeuropeiskt födda.
Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår under 2021 till över 9 miljarder kronor. Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag har förstärkts med ca 1 miljard kronor för att möta den ökade arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Över 2 miljarder kronor satsas för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb; åtgärder som bidrar till att upprätthålla kontakten med arbetsmarknaden och som i hög grad leder till jobb. Regeringen arbetar för att etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa införs i enlighet med parternas förslag. I april infördes också intensivåret för nyanlända. Reformeringen av Arbetsförmedlingen fortsätter för att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitisk verksamheten.
Den förlängda stödtiden för extratjänster, introduktionsjobb och stöd för start av näringsverksamhet som regeringen införde under 2020 har förlängts till att gälla även under 2021, liksom den maximala tiden för nystartsjobb som har förlängts med ytterligare 12 månader. Forskning visar att subventionerade anställningar är effektiva insatser för att få personer med svagare förankring på arbetsmarknaden i arbete. Arbetsförmedlingen bedömer i sin senaste utgiftsprognos att arbetslösheten hade varit betydligt högre utan dessa åtgärder. Åtgärderna har hållit tillbaka ökningstakten i arbetslösheten som annars hade varit betydligt högre.
En låg utbildningsnivå riskerar att leda till långtidsarbetslöshet. Regeringen strävar därför fortsatt efter att fler arbetslösa med utbildningsbehov väljer reguljära studier eller studier vid folkhögskola. Ytterligare resurser har tillförts utbildningspolitiken och regeringen har också underlättat för arbetslösa att studera inom det reguljära utbildningsväsendet med bibehållen ersättning. Regeringen anser att möjligheterna att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna behöver förbättras. Tillgången till livslångt lärande och kompetensutveckling kan vara nyckeln till att hålla äldre arbetstagare kvar i anställning och därmed minska risken för arbetslöshet. I mars överlämnade regeringen en proposition (prop. 2020/21:122) till riksdagen med förslag om att åldersgränser inom studiestödssystemet ska höjas för att bland annat anpassas till en förändrad arbetsmarknad och justerade pensionsrelaterade åldersgränser men också för att bidra till att möjliggöra ett längre yrkesliv och minska risken för personer att hamna i arbetslöshet.
I propositionen lämnas bland annat förslag om att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel ska höjas från 56 till 60 år. Det föreslås även att den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd ska höjas från 56 till 60 år. Lagändringarna om höjd åldersgräns för rätt till studiemedel och höjd åldersgräns för rätt till studiestartsstöd föreslås träda i kraft den 1 oktober 2021 och tillämpas första gången för studiestöd som lämnas för tid från och med den 1 januari 2022.
Regeringen kommer fortsatt följa utvecklingen på arbetsmarknaden.
Stockholm den 12 maj 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.