Äganderätten vid planering av nya ledningsgator
Skriftlig fråga 2021/22:210 av Sten Bergheden (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-19
- Överlämnad
- 2021-10-20
- Anmäld
- 2021-10-21
- Svarsdatum
- 2021-10-27
- Sista svarsdatum
- 2021-10-27
- Besvarad
- 2021-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Det råder i dag stor brist på el i södra Sverige, vilket har gjort oss mer beroende av importerad el. Nedstängningen av Ringhals reaktorer kunde ha undvikits om bara regeringen hade visat en politisk vilja till det, vilket inte regeringen gjorde.
Bristen på nätkapacitet i Sverige är även den stor, och Sverige måste nu kraftfullt bygga ut nätkapaciteten för att klara framtidens elbehov.
Normalt brukar ju elbolagen planera utbyggnaden och sedan mer eller mindre köra över landets markägare, som drabbas hårt av dessa inskränkningar på sina marker. Luftledningar har tidigare varit det mest vanliga sättet att bygga nya elledningar på, men de tar stor plats i landskapet, drabbar många markägare och förstör värdefull produktionsmark.
Skogen och marken är en viktig resurs i Sverige för att klara produktionen av skogsråvaror och mat.
Sverige måste stärka äganderätten och ta större hänsyn till att vi kan producera mer skog och mer mat på landets marker. Därför behöver regeringen jobba mer med att Sverige gräver ned sina elledningar i stället för att bygga nya kraftledningsgator igenom det svenska landskapet.
Det vore också mer rimligt att statens skogar och reservat användes för nya elledningar än att man belastar markägare med det stora intrånget att de måste ha luftledningsgator på sina marker.
Min fråga till statsrådet Anders Ygeman är:
Vad avser statsrådet att göra för att stärka äganderätten för landets markägare då nya ledningsgator planeras och ska byggas i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:210 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2021/22:210 av Sten Bergheden (M)
Äganderätten vid planering av nya ledningsgator
Sten Bergheden har frågat mig vad jag avser att göra för att stärka äganderätten för landets markägare då nya ledningsgator planeras och ska byggas i Sverige.
Äganderätten är grundlagsskyddad och det är självklart viktigt att den som äger mark tryggt kan förfoga över den. Samtidigt kan det ibland vara nödvändigt att göra inskränkningar i den enskildes äganderätt om det behövs för angelägna allmänintressen. Elektricitet anses ofta vara av sådant allmänintresse och därför finns det regler i bland annat expropriationslagen (1972:719) och ledningsrättslagen (1973:1144) som möjliggör framkomlighet för ledningar även om ett nätföretag inte skulle komma överens med enskilda markägare längs den tillståndsgivna sträckningen.
Sverige står inför ett stort behov av ökad tillgång till el i framtiden, både genom ökad produktion och kapacitet i elnätet, vilket medför att nya anläggningar kommer behöva byggas. Samtidigt är det givetvis viktigt att de byggs på rätt plats och utformas på lämpligt sätt, för att bland annat minska intrång på motstående intressen, exempelvis privata markägare. Det är Affärsverket svenska kraftnät och nätföretagen som planerar och driver elnätet i Sverige. Energimarknadsinspektionen prövar företagens ansökningar om nätkoncession mot reglerna i ellagen (1997:857). Frågan om vilken teknik som lämpligen bör användas för en given ledning och i vilken sträckning den ska dras måste avgöras i varje enskilt fall utifrån aktuella omständigheter och möjligheter, och bedömas mot hur ledningen påverkar sin omgivning. Berörda markägare har rätt att komma till tals i planerings- och ansökningsprocessen.
Regeringen anser att den nuvarande regleringen på ett ändamålsenligt sätt ger markägare skydd och möjlighet att uttrycka sina synpunkter på en verksamhet samtidigt som det finns nödvändiga verktyg för att kunna bygga ut samhällsviktig infrastruktur.
Stockholm den 27 oktober 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.